"Med fötterna i myllan och blicken mot stjärnorna lotsar Fredrik läsaren tryggt över alla gränser och tillbaka igen ? en mogen diktsamling för den mogne läsaren. Allt är rogivande vackert och med ett stänk av nostalgi lyfter dikterna till en nivå utöver det vanliga". så löd motiveringen när Själamarker av Fredrik Westin landade på Topp 3 till Selmapriset 2019.

Fredrik Westin har själv sagt om Själamarker;

Omslaget är ett foto som ska visa dubbla regnbågar över åkern utanför köksfönstret i mitt föräldrahem. En lagom kitschig bild som är tagen av mig med en instamatic-kamera någon gång början av 1980-talet, från en annan tid i ett yngre och mindre liv med visioner om att bli proffs i fotboll och ivrig väntan på nästa nummer av Buster. De tiderna är sedan länge förbi men bilden fångar ändå minnet och känslan av det som blivit titeln på diktsamlingen "Själamarker". När jag tittar noga så ser jag blasten i potatislandet och till vänster i skogen så finns ett hemligt ställe dit blåsipporna kommer först av alla och till höger strax utanför bild så ligger "gröna gången" där liljekonvaljerna färgade marken grön och vit, ställen som min farmor visade mig som barn, alla dessa små ställen är som tidskapslar i mitt minne och bildar mina själamarker. Dikterna i boken har inget givet samband eller så finns det där ändå?