Doris Dahlin vÀxte upp i HÀrnösand. Trots att det inte Àr lÀnge sedan skildrar hon i sin sjÀlvbiografi ett Sverige i armod. Hon levde som barn mitt i det med resultat att hon blev rÀdd för livet... och rÀdd för döden. Det hjÀlpte inte att hon var ett mycket efterlÀngtat barn, hon fick ÀndÄ gÄ med trasiga tÀnder. Det hjÀlpte inte att familjen Àlskade pappan, han var alkoholist ÀndÄ. NÀr mamman till sist inte orkade lÀngre fanns ingen hjÀlp att fÄ.
"PÄ socialbyrÄn sa de att vi mÄste förstÄ varför pappa super och mamma fick boken "Eva", som talade om att alkoholisten Àr alkoholist för att ingen förstÄr honom."
"NÀr min mamma dog, nÀstan sprÀngde sig min berÀttelse ut. Som om den levde sitt eget liv. Det var sÄ mycket jag inte ens visste att jag mindes. Men min kropp mindes allt. Och orden rusade framÄt. Men bara en bit i taget orkade jag sÀtta dem pÄ papper. Först vÄgade jag inte ens skriva min berÀttelse i jag-form, jag skrev om barnet, om flickan."
Doris Dahlin bor numera i Stockholm. Hon arbetar med mÀnniskors utveckling inom nÀringsliv och offentlig förvaltning. Hon gjorde debut med "Ockupationsleken" 1971 och har medverkat i antologin "Tala om klass" 2006.
Fotografier och texter som hÀnger samman med boken finns pÄ www.dorisdahlin.se
"Det Àr en barndomsskildring med klassikerpotential."
Ulrika Milles, Dagens Nyheter
"Helt i nivÄ med barndomsskildrare som Elsie Johansson och Kjell Johansson."
Birgit Zandfeld, Gotlands tidningar
Nina
2023-11-06
Recension pÄ KARENINA.SE
Anonym
2023-06-08
Viktig och vemodig bok.Â
Annika
2020-09-30
Tung att lyssna pÄ, tror jag skulle föredragit att lÀsa
För att skriva en recension mÄste du ladda ner appen