Jag brukar tänka mig min kropp, det vill säga mitt liv, som en mängd hålrum utan möjlighet till avskiljning. Finns det dörrar är det svängdörrar, finns det fristående delar är det delar likt de Frankenstein byggdes av. Kanske är ordet ”tillgång” centralt. ”Tillgång till något eget.” Jag förstår inte ordet ”eget”. Säger jag det högt rodnar jag. Rodnaden måste alltså hänga ihop med något av allt detta.
Spela död är andra delen i en trilogi, som inleddes 2021 med den hyllade Ligga lik. Den förra hade undertiteln "hatet" och berör bland annat klass, familjerelationer och utåtriktad ilska. Jaget i Spela död, med undertiteln "äcklet", rannsakar känslorna inför sig själv, sin kropp, sitt ansikte, sina närmaste relationer, självkontroll, våld, våldtäkt och självhat.
För Ligga lik (2021) tilldelades Marie Norin både De Nios Vinterpris och Albert Bonniers stipendium.
"Norin tillför alltså någonting nytt till samhällskritiken, och hon gör det genom att i detalj dissekera känslan av värdelöshet." DN
"Du skriver en bok. Den som ska recensera boken blir så omskakad att ingen distansering hjälper." Expressen
"Det är smutsigt, bittert och skoningslöst." Borås Tidning
