Jo Salmson
Jo Salmson Àr en pseudonym. Egentligen heter jag Catharina WrÄÄk.
Varför valde jag att skriva under annat namn?NĂ€r jag skrev min första bok, Den försvunna staden, arbetade jag pĂ„ förlaget Bonnier Carlsen. Jag jobbade som förlĂ€ggare - och det Ă€r vĂ€rldens bĂ€sta jobb, för dĂ„ fĂ„r man vara med och bestĂ€mma om vilka böcker som ska komma ut. Jag lĂ€ste massor, bĂ„de böcker frĂ„n andra lĂ€nder och texter som folk skrivit hĂ€r i Sverige.En dag kom Peter Bergting upp till förlaget. Han Ă€r illustratör, och han visade oss nĂ„gra fantastiska fantasyteckningar som han gjort. TĂ€nk vilken fin bok det skulle kunna bli, tĂ€nkte jag. Med Peters bilder. Om jag bara kunde hitta en fantasytext som passadeâŠAlltsĂ„, jag hade alltid skrivit - men jag hade aldrig skrivit nĂ„gonting fĂ€rdigt. Efter nĂ„gra kapitel brukade jag alltid tappa allt sjĂ€lvförtroende och tĂ€nka att det hĂ€r Ă€r vĂ€l inget bra, det hĂ€r vill vĂ€l ingen lĂ€sa.Men nĂ€r jag hade sett Peters bilder sĂ„ satte jag mig vid datorn - och texten bara flöt fram - och plötsligt hade jag skrivit en hel bok!Nu hade jag ett problem⊠Jag kunde ju inte komma till mina vĂ€nner pĂ„ förlaget och sĂ€ga att jag hade skrivit ett eget manus. TĂ€nk vad pinsamt det skulle bli om de inte gillade texten! Pinsamt för mig - men Ă€nnu mera pinsamt för dem. För det Ă€r SVĂ
RT att berÀtta för nÄgon att man inte tycker om deras text, och allra vÀrst Àr det om författaren Àr nÄgon som man kÀnner.DÀrför bestÀmde jag mig för att skriva ett annat namn pÄ pappersbunten.
Salmson valde jag eftersom det Ă€r min mammas flicknamn. Det Ă€r alltsĂ„ det efternamn jag skulle ha haft om jag fĂ„tt min mammas namn i stĂ€llet för min pappas.Det finns flera författare som heter Salmson, och de Ă€r mina slĂ€ktingar allesammans.Jo valde jag för att det Ă€r kort och bra. Och dessutom anvĂ€nde jag faktiskt just det namnet ibland, nĂ€r jag var 6-7 Ă„r och lekte med min bĂ€sta kompis Anne-Sofie. Vi brukade hitta pĂ„ lĂ„nga berĂ€ttelser tillsammans.Jo Salmson, skrev jag alltsĂ„, och sedan lĂ€mnade jag bunten till förlaget. Det Ă€r en slĂ€kting till mig som har skrivit, sa jag. SĂ„ ni fĂ„r lĂ€sa utan mig.Jag tyckte att det kĂ€ndes som en evighet, men till sist hade alla lĂ€st. Och de tyckte om texten och ville ge ut den!Först tĂ€nkte jag att det skulle vara hemligt att det var jag som var Jo Salmson. Att bara ett par personer skulle fĂ„ veta. Men det gick inte att hĂ„lla hemligt.Nu tycker jag att det kĂ€nns skönt att skriva under pseudonym. NĂ€r jag Ă€r ute och pratar som Jo vet jag att jag fĂ„r prata om mina egna böcker. Som Catharina arbetar jag fortfarande med andra författares böcker, fast inte pĂ„ Bonnier Carlsen lĂ€ngre. Jag jobbar pĂ„ ett alldeles nystartat förlag som heter Mix förlag. Ăven det Ă€r en del av Bonnierförlagen, och vi ger ut böcker för unga vuxna - folk mellan 17 och 27, kan man sĂ€ga.
Varför skriver jag fantasy?Ănda sedan min mamma lĂ€ste Bilbo och Narnia-serien högt för mig och mina syskon sĂ„ har jag Ă€lskat fantasy.Jag gillar Ă€ventyret. Att man kan hitta pĂ„ precis vad som helst.Jag har lĂ€st massor av fantasy, och pĂ„ förlagen dĂ€r jag arbetat har jag fĂ„tt vara med om att ge ut nĂ„gra av de frĂ€msta fantasyförfattarna, bĂ„de svenska och utlĂ€ndska. Tror att det passar min fantasi att skriva just fantasy. Man fĂ„r hitta pĂ„ sjĂ€lv. Dessutom kan man skriva om viktiga saker i fantasy, om liv och död, fiender och vĂ€nner, ensamhet och mod. Man kan beskriva sociala strukturer och orĂ€ttvisor sĂ„ att det kĂ€nns i maggropen, och sĂ„ att man förstĂ„r dem pĂ„ ett nytt sĂ€tt. NĂ€r jag skriver Ă€r det sĂ„ mycket som jag vill berĂ€tta, pĂ„ mĂ„nga plan. Och jag blir överlycklig nĂ€r jag förstĂ„r att allt det dĂ€r underliggande, som varit sĂ„ viktigt nĂ€r jag fantiserat kring min historia, nĂ„tt fram till lĂ€saren!Vad gillar jag att lĂ€sa sjĂ€lv?Jag lĂ€ser sĂ„ vĂ€ldigt mycket för jobbets rĂ€kning att det nĂ€stan Ă€r svĂ„rt att trassla ut vad jag egentligen tycker bĂ€st om sjĂ€lv. Dessutom orkar jag sĂ€llan lĂ€sa Ă€nnu mera nĂ€r jag kommer hem - jag kopplar ofta av med dataspel i stĂ€llet. Och dĂ„ gillar jag spel som Oblivion och Dragon Age, eller gamla Diablo som jag fortfarande spelar ibland. Om ni ser en vuxen kvinna som sitter pĂ„ pendeltĂ„get och spelar Nintendo DS eller PSP - dĂ„ Ă€r det kanske jag ⊠Men nu skulle jag ju svara pĂ„ frĂ„gan vad jag gillar att lĂ€sa för nĂ„gonting. Fantasyserier - och favoritförfattarna Ă€r bland annat Katherine Kerr, Ursula LeGuin, J.R.R. Tolkien och Kate Elliot. Anne McCaffrey slukade jag ett tag - hennes Pern-serie har inspirerat mig till serien Drakriddare.Science Fiction lĂ€ser jag ocksĂ„ gĂ€rna - Iain Banks, Elisabeth Moon, Dan Simmons. Den första science fictionbok jag lĂ€ste var Robert Heinleins Egen rymddrĂ€kt finnes - dĂ„ var jag 12 Ă„r, och efter det slukade jag allt jag kom över.Klassiker - jag lĂ€ser faktiskt ofta gamla klassiker. Ălskar gamla ryska författare som Dostojevski och Tolstoj, eller fransmĂ€n som Zola och Balzac. Alexander Dumas, Jules Verne, Charles Dickens. Jag lĂ€ser om dem med jĂ€mna mellanrum.En serie som jag har slukat Ă€r Wahlström & Widstrands Ă„terutgivning av klassiska verk. NĂ€r man lĂ€ser det som skrevs för nĂ€stan 2000 Ă„r sedan förstĂ„r man att mĂ€nniskor har varit likadana i alla tider!Deckare lĂ€ser jag ibland pĂ„ somrarna, eller tjocka historiska romaner. En och annan faktabok blir det ocksĂ„. Oftast historiska, om medeltiden eller pesten eller gamla romarriket . Ibland om rymden och vetenskap - det nya som forskarna kommit fram till Ă€r sĂ„ otroligt att det nĂ€stan lĂ„ter som en spĂ€nnande saga.Var bor jag?Jag bor i en lĂ€genhet pĂ„ Kungsholmen i Stockholm (inte lĂ„ngt frĂ„n den gamla biografen Draken, faktiskt!).Har jag nĂ„gon familj?Jag har varit gift, men Ă€r skild sedan mĂ„nga Ă„r tillbaka, och jag har inga egna barn. Men jag har min mamma och mina syskon och deras familjer. Min bror har fyra barn och min syster har tre, och dem trĂ€ffar jag ganska ofta. Framför allt pĂ„ somrarna, nĂ€r vi alla bor tillsammans utanför Halmstad - min farfar byggde ett stort hus nĂ€ra stranden Ă„r 1929. Det Ă€r rena paradiset! MĂ„nga av mina böcker har skrivits dĂ€r nere, med utsikt över havet. NĂ„gra frĂ„gor som jag ofta fĂ„r:Vilken av mina egna böcker gillar jag mest?Det Ă€r en frĂ„ga som ni ofta stĂ€ller. Men jag kan inte svara pĂ„ den - det Ă€r nĂ€stan som att frĂ„ga en mamma vilket av sina barn hon tycker bĂ€st om ... Jag gillar alla mina böcker lika mycket, men den som Ă€r viktigast för mig Ă€r den som jag skriver. Det Ă€r ju den jag har i tankarna hela tiden!Kommer jag att skriva nĂ„gonting annat Ă€n fantasy?Ja, det kommer jag! Och jag har redan skrivit en faktabok om rymden, som kommer till hösten 2011.Men jag har nĂ„gra fantasyböcker kvar som jag mĂ„ste skriva. Jag har ju lovat en fortsĂ€ttning pĂ„ Drakriddare. Jag vill veta hur det gĂ„r för Tam och Sky, och Indre och Chaia - och dĂ„ mĂ„ste jag ju skriva mer om dem!FavoritdjurSchimpans.FavoritmatThailĂ€ndskt.FavoritplatsVĂ„rt sommarhus utanför Halmstad.FavoritfĂ€rgVarma fĂ€rger - rött och gult.
Jo Salmson Àr en pseudonym. Egentligen heter jag Catharina WrÄÄk.
Varför valde jag att skriva under annat namn?NĂ€r jag skrev min första bok, Den försvunna staden, arbetade jag pĂ„ förlaget Bonnier Carlsen. Jag jobbade som förlĂ€ggare - och det Ă€r vĂ€rldens bĂ€sta jobb, för dĂ„ fĂ„r man vara med och bestĂ€mma om vilka böcker som ska komma ut. Jag lĂ€ste massor, bĂ„de böcker frĂ„n andra lĂ€nder och texter som folk skrivit hĂ€r i Sverige.En dag kom Peter Bergting upp till förlaget. Han Ă€r illustratör, och han visade oss nĂ„gra fantastiska fantasyteckningar som han gjort. TĂ€nk vilken fin bok det skulle kunna bli, tĂ€nkte jag. Med Peters bilder. Om jag bara kunde hitta en fantasytext som passadeâŠAlltsĂ„, jag hade alltid skrivit - men jag hade aldrig skrivit nĂ„gonting fĂ€rdigt. Efter nĂ„gra kapitel brukade jag alltid tappa allt sjĂ€lvförtroende och tĂ€nka att det hĂ€r Ă€r vĂ€l inget bra, det hĂ€r vill vĂ€l ingen lĂ€sa.Men nĂ€r jag hade sett Peters bilder sĂ„ satte jag mig vid datorn - och texten bara flöt fram - och plötsligt hade jag skrivit en hel bok!Nu hade jag ett problem⊠Jag kunde ju inte komma till mina vĂ€nner pĂ„ förlaget och sĂ€ga att jag hade skrivit ett eget manus. TĂ€nk vad pinsamt det skulle bli om de inte gillade texten! Pinsamt för mig - men Ă€nnu mera pinsamt för dem. För det Ă€r SVĂ
RT att berÀtta för nÄgon att man inte tycker om deras text, och allra vÀrst Àr det om författaren Àr nÄgon som man kÀnner.DÀrför bestÀmde jag mig för att skriva ett annat namn pÄ pappersbunten.
Salmson valde jag eftersom det Ă€r min mammas flicknamn. Det Ă€r alltsĂ„ det efternamn jag skulle ha haft om jag fĂ„tt min mammas namn i stĂ€llet för min pappas.Det finns flera författare som heter Salmson, och de Ă€r mina slĂ€ktingar allesammans.Jo valde jag för att det Ă€r kort och bra. Och dessutom anvĂ€nde jag faktiskt just det namnet ibland, nĂ€r jag var 6-7 Ă„r och lekte med min bĂ€sta kompis Anne-Sofie. Vi brukade hitta pĂ„ lĂ„nga berĂ€ttelser tillsammans.Jo Salmson, skrev jag alltsĂ„, och sedan lĂ€mnade jag bunten till förlaget. Det Ă€r en slĂ€kting till mig som har skrivit, sa jag. SĂ„ ni fĂ„r lĂ€sa utan mig.Jag tyckte att det kĂ€ndes som en evighet, men till sist hade alla lĂ€st. Och de tyckte om texten och ville ge ut den!Först tĂ€nkte jag att det skulle vara hemligt att det var jag som var Jo Salmson. Att bara ett par personer skulle fĂ„ veta. Men det gick inte att hĂ„lla hemligt.Nu tycker jag att det kĂ€nns skönt att skriva under pseudonym. NĂ€r jag Ă€r ute och pratar som Jo vet jag att jag fĂ„r prata om mina egna böcker. Som Catharina arbetar jag fortfarande med andra författares böcker, fast inte pĂ„ Bonnier Carlsen lĂ€ngre. Jag jobbar pĂ„ ett alldeles nystartat förlag som heter Mix förlag. Ăven det Ă€r en del av Bonnierförlagen, och vi ger ut böcker för unga vuxna - folk mellan 17 och 27, kan man sĂ€ga.
Varför skriver jag fantasy?Ănda sedan min mamma lĂ€ste Bilbo och Narnia-serien högt för mig och mina syskon sĂ„ har jag Ă€lskat fantasy.Jag gillar Ă€ventyret. Att man kan hitta pĂ„ precis vad som helst.Jag har lĂ€st massor av fantasy, och pĂ„ förlagen dĂ€r jag arbetat har jag fĂ„tt vara med om att ge ut nĂ„gra av de frĂ€msta fantasyförfattarna, bĂ„de svenska och utlĂ€ndska. Tror att det passar min fantasi att skriva just fantasy. Man fĂ„r hitta pĂ„ sjĂ€lv. Dessutom kan man skriva om viktiga saker i fantasy, om liv och död, fiender och vĂ€nner, ensamhet och mod. Man kan beskriva sociala strukturer och orĂ€ttvisor sĂ„ att det kĂ€nns i maggropen, och sĂ„ att man förstĂ„r dem pĂ„ ett nytt sĂ€tt. NĂ€r jag skriver Ă€r det sĂ„ mycket som jag vill berĂ€tta, pĂ„ mĂ„nga plan. Och jag blir överlycklig nĂ€r jag förstĂ„r att allt det dĂ€r underliggande, som varit sĂ„ viktigt nĂ€r jag fantiserat kring min historia, nĂ„tt fram till lĂ€saren!Vad gillar jag att lĂ€sa sjĂ€lv?Jag lĂ€ser sĂ„ vĂ€ldigt mycket för jobbets rĂ€kning att det nĂ€stan Ă€r svĂ„rt att trassla ut vad jag egentligen tycker bĂ€st om sjĂ€lv. Dessutom orkar jag sĂ€llan lĂ€sa Ă€nnu mera nĂ€r jag kommer hem - jag kopplar ofta av med dataspel i stĂ€llet. Och dĂ„ gillar jag spel som Oblivion och Dragon Age, eller gamla Diablo som jag fortfarande spelar ibland. Om ni ser en vuxen kvinna som sitter pĂ„ pendeltĂ„get och spelar Nintendo DS eller PSP - dĂ„ Ă€r det kanske jag ⊠Men nu skulle jag ju svara pĂ„ frĂ„gan vad jag gillar att lĂ€sa för nĂ„gonting. Fantasyserier - och favoritförfattarna Ă€r bland annat Katherine Kerr, Ursula LeGuin, J.R.R. Tolkien och Kate Elliot. Anne McCaffrey slukade jag ett tag - hennes Pern-serie har inspirerat mig till serien Drakriddare.Science Fiction lĂ€ser jag ocksĂ„ gĂ€rna - Iain Banks, Elisabeth Moon, Dan Simmons. Den första science fictionbok jag lĂ€ste var Robert Heinleins Egen rymddrĂ€kt finnes - dĂ„ var jag 12 Ă„r, och efter det slukade jag allt jag kom över.Klassiker - jag lĂ€ser faktiskt ofta gamla klassiker. Ălskar gamla ryska författare som Dostojevski och Tolstoj, eller fransmĂ€n som Zola och Balzac. Alexander Dumas, Jules Verne, Charles Dickens. Jag lĂ€ser om dem med jĂ€mna mellanrum.En serie som jag har slukat Ă€r Wahlström & Widstrands Ă„terutgivning av klassiska verk. NĂ€r man lĂ€ser det som skrevs för nĂ€stan 2000 Ă„r sedan förstĂ„r man att mĂ€nniskor har varit likadana i alla tider!Deckare lĂ€ser jag ibland pĂ„ somrarna, eller tjocka historiska romaner. En och annan faktabok blir det ocksĂ„. Oftast historiska, om medeltiden eller pesten eller gamla romarriket . Ibland om rymden och vetenskap - det nya som forskarna kommit fram till Ă€r sĂ„ otroligt att det nĂ€stan lĂ„ter som en spĂ€nnande saga.Var bor jag?Jag bor i en lĂ€genhet pĂ„ Kungsholmen i Stockholm (inte lĂ„ngt frĂ„n den gamla biografen Draken, faktiskt!).Har jag nĂ„gon familj?Jag har varit gift, men Ă€r skild sedan mĂ„nga Ă„r tillbaka, och jag har inga egna barn. Men jag har min mamma och mina syskon och deras familjer. Min bror har fyra barn och min syster har tre, och dem trĂ€ffar jag ganska ofta. Framför allt pĂ„ somrarna, nĂ€r vi alla bor tillsammans utanför Halmstad - min farfar byggde ett stort hus nĂ€ra stranden Ă„r 1929. Det Ă€r rena paradiset! MĂ„nga av mina böcker har skrivits dĂ€r nere, med utsikt över havet. NĂ„gra frĂ„gor som jag ofta fĂ„r:Vilken av mina egna böcker gillar jag mest?Det Ă€r en frĂ„ga som ni ofta stĂ€ller. Men jag kan inte svara pĂ„ den - det Ă€r nĂ€stan som att frĂ„ga en mamma vilket av sina barn hon tycker bĂ€st om ... Jag gillar alla mina böcker lika mycket, men den som Ă€r viktigast för mig Ă€r den som jag skriver. Det Ă€r ju den jag har i tankarna hela tiden!Kommer jag att skriva nĂ„gonting annat Ă€n fantasy?Ja, det kommer jag! Och jag har redan skrivit en faktabok om rymden, som kommer till hösten 2011.Men jag har nĂ„gra fantasyböcker kvar som jag mĂ„ste skriva. Jag har ju lovat en fortsĂ€ttning pĂ„ Drakriddare. Jag vill veta hur det gĂ„r för Tam och Sky, och Indre och Chaia - och dĂ„ mĂ„ste jag ju skriva mer om dem!FavoritdjurSchimpans.FavoritmatThailĂ€ndskt.FavoritplatsVĂ„rt sommarhus utanför Halmstad.FavoritfĂ€rgVarma fĂ€rger - rött och gult.
LĂ€s mer
Wilhelm
2024-07-10
SpÀnnande
Alvar
2024-06-26
Fantastisk
Einar
2024-01-15
Bra
För att skriva en recension mÄste du ladda ner appen