The Greats of Sci-Fi: H.G. Wells Edition assembles an unparalleled anthology, encapsulating the full breadth and diversity of science fiction from its embryonic stages in the 19th century to its more complex formulations in the 20th century. The collection melds a vast array of literary styles, exploring speculative futures, alternate histories, and the ethereal bounds of fantasy and science fiction. Within its pages, readers will encounter seminal works that have defined and redefined the genre, from groundbreaking speculative visions to early examples of space operas, each piece serving as a pivotal anchor in the evolution of science fiction narratives. The anthology boasts contributions from a canon of authors whose works have not only shaped the contours of science fiction literature but also significantly influenced the cultural and literary fabric of their respective eras. From the adventurous sagas of Jules Verne to the philosophical narratives of H.G. Wells, and the eerie tales of Edgar Allan Poe, these authors collectively span a rich landscape of historical, cultural, and literary movements. Their narratives reflect a burgeoning interest in exploring the unknown, challenging the human condition, and critiquing societal norms through the lens of the speculative and the fantastic. The Greats of Sci-Fi: H.G. Wells Edition is a treasure trove for aficionados and novices alike, offering a unique opportunity to traverse the manifold realms of science fiction through a curated selection of stories that are as intellectually enriching as they are entertaining. It beckons readers to immerse themselves in the depth of imagination, the richness of thematic exploration, and the dialogues between the diverse voices that have collectively sculpted science fiction into a revered literary genre. This anthology is not only a journey through the annals of speculative fiction but also an exquisite exploration of the human experience viewed through a prism of infinite possibilities.
The Greats of Sci-Fi: H. G Wells Edition : 140+ Dystopian Novels, Space Action Adventures, Lost World Classics & Apocalyptic Tales
Författare:
- Jules Verne
- Mark Twain
- Robert Louis Stevenson
- James Fenimore Cooper
- Edgar Allan Poe
- William Hope Hodgson
- George MacDonald
- Percy Greg
- Jack London
- Arthur Conan Doyle
- Ernest Bramah
- Jonathan Swift
- Cleveland Moffett
- William Morris
- Anthony Trollope
- Richard Jefferies
- Samuel Butler
- David Lindsay
- Edward Everett Hale
- Edward Bellamy
- Charlotte Perkins Gilman
- Edgar Wallace
- Francis Bacon
- Robert Cromie
- Abraham Merritt
- Ignatius Donnelly
- Owen Gregory
- H. G. Wells
- Stanley G. Weinbaum
- Fred M. White
- H. P. Lovecraft
- Garrett P. Serviss
- Henry Rider Haggard
- Mary Shelley
- Malcolm Jameson
- Edward Bulwer-Lytton
- Lewis Grassic Gibbon
- Otis Adelbert Kline
- C. J. Cutcliffe Hyne
- Edwin A. Abbott
- Arthur Dudley Vinton
- Gertrude Barrows Bennett
- Hugh Benson
- Margaret Cavendish
Format:
Längd:
- 13096 sidor
Språk:
Engelska
En världsomsegling under havet
Maj Bylock, Jules Verne
audiobookbook
Kazallons loggbok
Jules Verne
audiobookbook
I kolgruvan
Jules Verne
audiobookbook
Jorden runt på 80 dagar
Jules Verne
audiobookbook
10 romans français
Jules Verne, Victor Hugo, Alexandre Dumas
book
En världsomsegling under havet
Jules Verne
audiobookbook
Jorden runt på 80 dagar (lättläst)
Jules Verne
audiobookbook
Kapten Hatteras resa del 1: Engelsmännen vid Nordpolen
Jules Verne
audiobook
20,000 Leagues Under the Sea
Jules Verne
audiobookbook
En världsomsegling under havet
Jules Verne
audiobookbook
Jorden runt på 80 dagar
Jules Verne
book
Around The World in 80 Days
Jules Verne
audiobook
- 1220 böcker
Jules Verne
Jules Verne (1828-1905) hör till de mest översatta författarna i världen. Verne inspirerades av tidens naturvetenskapliga och tekniska intresse till att skriva science fiction-romaner innan genren var uppfunnen. Med hjälp av sin fantasi och en jordglob följde han med sina äventyrare och forskare på jakt efter jordens och universums hemligheter. Han skrev över sextio reseromaner, flera pjäser och noveller samt flera spänningsromaner. Flera av hans framtidsvisioner har långt efter hans död blivit verklighet.
Läs mer - 1301 böcker
Mark Twain
Mark Twain, pseudonym för Samuel Langhorne Clemens, född 30 november 1835 i Florida, Missouri, död 21 april 1910 i Redding, Connecticut, var en amerikansk författare, reporter och tidningsman. Twain arbetade på en flodbåt 1857–1861 och fick sitt litterära genombrott år 1865. Han är kanske mest känd för romanerna Tom Sawyers äventyr från 1876 och Huckleberry Finns äventyr från år 1884. Förutom romaner skrev han även reseskildringar samt samhällskritiska reportage om samtida korruption och klasskillnader. Han är farfars bror till Jean Webster. Mark Twain föddes med namnet Samuel Langhorne Clemens den 30 november år 1835 i den lilla staden Florida i delstaten Missouri i USA. Han var John och Jane Clemens' sjätte barn och han fick även senare en lillebror. När Samuel var fyra flyttade han och hans familj till Hannibal, Missouri. Vid den här tiden var Missouri ganska ny delstat och utgjorde också en del av USA:s västra gräns. Missouri var också en slavstat. Samuels far hade en slav och hans morbror hade flera på sin ranch. Det var där Samuel tillbringade sina barndomssomrar lekande i slavkvarteren och lyssnade till slavarnas historier om andar och spöken. En annan sak som präglade Sams barndom var den stora floden Mississippi och alla båtar som passerade. Han kunde ligga på flodstranden hela dagar och se på flodångare som gled förbi. Han satt där och dagdrömde om hur han kanske en dag i framtiden kunde vara en av sjömännen som satt där på ett av de stora fartygen och styrde mot fjärran land. År 1847 när Sam var 11 år, avled hans far, och året därefter slutade Sam skolan efter att ha gått ut femte klass. Han började i stället arbeta som lärling till en tryckare på den lokala tidningen. Tack vare detta läste Sam många tidningar och han lärde sig vad som hände ute i landet. Vid 18 års ålder flyttade han österut till New York och Philadelphia. Han arbetade på flera tidningar och var framgångsrik som journalist; det märktes att han kunde skriva. År 1857 flyttade Sam tillbaka till Missouri där han tog värvning som lots på en ångbåt som trafikerade Mississippi. När det amerikanska inbördeskriget bröt ut år 1861 upphörde den mesta trafiken på floden och han fick sluta som lots. Hänförd av kriget gick han med i en frivillig sydstatsenhet vid namn The Marion Rangers. Efter endast två veckor avbröt han sin tjänstgöring där. Huckleberry Finn's äventyr sägs ha grundats på Sams arbete på ångbåten. I juli 1861 reste Sam västerut efter en inbjudan av sin bror Orion, som blivit utnämnd till minister över Nevada-territoriet. Lockad av Nevadas silverrush, reste Sam med diligens från Missouri till de öppna vidderna i Nevada. Under denna resa så fick Sam för första gången möta indianer och hade flera sällsamma missöden på vägen. Många av dessa små äventyr har letat sig in i noveller och böcker, speciellt i boken Roughing It (Slita hund). Efter att ha misslyckats med att bryta silver började Sam skriva för en liten tidning i Virginia City i Nevada. Det var då han för första gången använde Mark Twain som pseudonym. Namnet Mark Twain hade Sam tagit efter när han jobbade som lots på Mississippifloden; det betecknade när det var tillräckligt djupt (två famnar) för båtarna att åka. År 1865 slog Twain igenom med novellen Jim Smiley och hans hoppande groda. Den trycktes i tidningar över hela landet. Ett år senare anställdes Mark av den stora tidningen Sacramento Union för att åka till Sandwichöarna, nuvarande Hawaii, för att göra ett resereportage därifrån. Hans artiklar blev så omtyckta att han efter återkomsten gjorde sig ett namn genom att resa runt och hålla föreläsningar. Efter att ha anställts av tidningen Alta California för att fortsätta med resereportagen kom Sam till New York år 1867, där han snart anmälde sig till en ångbåtsresa till Europa och Det heliga landet (Bibliska Palestina). Hans berättelser från dessa resor blev enormt populära hos allmänheten och blev till hans första bok år 1869 En resa kring den gamla världen. Det var också under dessa resor som han mötte sin framtida svåger, Charles Langdon. Det sägs att Langdon visade Sam en bild av sin syster och att det var kärlek vid första ögonkastet. År 1870 gifte sig Samuel L. Clemens med Olivia Langdon. De bosatte sig i Buffalo, New York där Sam blev delägare, redaktör och skribent på dagstidningen Buffalo Express. Medan de bodde i Buffalo föddes deras första barn, Langdon Clemens. År 1871 flyttade Twain och familjen till Hartford, Connecticut. De hyrde ett hus i hjärtat av Nook Farm, där ett flertal skribenter och journalister bodde. År 1872 utkom Sams bok Roughing It (Slita hund) med historier om hans upplevelser i Nevada. Samma år föddes Twains första dotter Susy, men den tvåårige sonen dog i halssjukdomen difteri. År 1873 koncentrerade Sam sig på samhällskritik och tillsammans med Charles Dudley Warner skrev han en roman som angrep den politiska korruptionen, storföretagen och den amerikanska besattheten med att bli rik. Ett år efter utgivningen av boken stod familjens nya hus klart, till en kostnad av 40 000 dollar. Åren 1874–1891 bodde Sam och Olivia i Hartford. Det var nu Sam skrev sina mest kända verk. Romaner som Tom Sawyers äventyr (1876) och Mississippi (1883) fångade hans barndom och livet runt floden. Dock fortsatte Twain att skriva samhällskritiska böcker såsom The Prince and the Pauper (Prinsen och tiggargossen, 1881), som angrep klasskillnaderna, och En yankee vid kung Arthurs hov (1889) som kritiserade förtryck i allmänhet. År 1884 skrev han sitt kanske mest kända verk Huckleberry Finns äventyr. Boken är humoristisk i tonen men innehåller en svidande samhällskritik. Huckleberry Finns äventyr var också den första bok som gavs ut på det egna förlaget Charles L. Webster Company. Förlaget gav också ut general Ulysses S. Grants memoarer, som drog in pengar. Sam var efter sina litterära framgångar en välbeställd man, men blev bankrutt efter dåliga investeringar i nya uppfinningar. I ett försök att få saker på rätt köl ekonomiskt flyttade Sam och Olivia familjen till Europa år 1891, men när förlaget gick under 1894, tvingades Sam gå ut på en världsomspännande föreläsningsturné för att tjäna pengar. År 1896 avled Susy Clemens vid 24 års ålder av hjärninflammation när hon besökte hemmet i Hartford. Oförmögna att återvända till hennes dödsplats återkom aldrig familjen Clemens till hemmet i Hartford. Mellan 1891–1900 reste familjen runt i världen och Sam såg hur de europeiska regeringarna utnyttjade de mindre länderna, vilket beskrivs i hans bok Following the Equator (1897). Boerkriget i Sydafrika och Boxarupproret i Kina eldade på hans vrede mot de europeiska länderna och deras imperialistiska ambitioner. Under det spansk-amerikanska och därpå följande filippinsk-amerikanska kriget år 1898 vände Sam sin vrede mot USA:s regering och när han återvände till USA deklarerade han sitt ställningstagande som anti-imperialist. Under dessa år blev Sams skriverier mörka; de fokuserade på mänsklig girighet, grymhet och ifrågasatte mänskligheten i människan. Många kritiker i USA utpekade honom som en förrädare, många av han texter publicerades aldrig och han började åter få dåligt med pengar. Efter att ha bott i New York i tre år flyttade Sam och Olivia till Italien, eftersom Olivia blivit sjuk; året därefter dog hon. Sam flyttade tillbaka till New York och bodde där tills han år 1908 flyttade till sitt sista hus i Redding i Connecticut. År 1909 dog Sams yngsta syster av ett epileptiskt anfall. Fyra månader senare, den 21 april 1910, dog Samuel Clemens, alias Mark Twain, vid en ålder av 74 år. Ernest Hemingway sa en gång: "All amerikansk litteratur kommer från en enda bok av Mark Twain som heter Huckleberry Finns äventyr".
Läs mer - 558 böcker
Arthur Conan Doyle
Sir Arthur Conan Doyle, född 22 maj 1859 i Edinburgh, död 7 juli 1930 i Crowborough i East Sussex, var en brittisk läkare och författare. Han är mest känd som författare till böckerna om mästerdetektiven Sherlock Holmes och doktor Watson. Doyle var brorson till Richard Doyle. Namnet "Conan" är egentligen ett mellannamn, men Doyle använde det som en del av efternamnet under nästan hela sitt författarskap. Han placeras i uppslagsverk därför ofta under bokstaven "C". Totalt skrev Doyle 56 noveller och 4 romaner om Sherlock Holmes och doktor Watson. Utöver böckerna om detektiven på Baker Street har Doyle även skrivit ett flertal andra verk. Dessa är relativt okända, möjligen med undantag av En försvunnen värld som även gjorts som TV-serie vid flera tillfällen. Doyle var utbildad läkare, men försörjde sig som författare. När den första Sherlock Holmes-berättelsen kom som följetong i nystartade tidskriften Strand Magazine, ökade hans läsarskara enormt. Folk trodde att huvudpersonen fanns på riktigt och skickade sina problem till tidningen. Några av dessa gåtor lyckades Doyle faktiskt lösa, och han blev hyllad för sin genialitet. Efter första världskriget, när bördan av att aldrig slippa Holmes och Watson, och flera familjemedlemmars död, blev för mycket vände han sig till spiritualismen, för att försöka få kontakt med sina söner. Han dog efter en av sina många föreläsningsturnéer om spiritualism bland sina vänner. Arthur Conan Doyle föddes 1859 i Edinburgh som son till irländska föräldrar som emigrerat till Skottland. Han skickades till jesuitiska skolan Stonyhurst vid nio års ålder och då han lämnade skolan 1875 hade han förkastat kristendomen och kallade sig själv agnostiker. Mellan 1876 och 1881 studerade han medicin vid Edinburgh University, med bland annat en praktikperiod i Aston (idag ett distrikt i Birmingham). Efter sin tid vid universitetet tjänstgjorde han som skeppsläkare på en seglats till Västafrikas kust. 1882 grundade han en praktik i Plymouth. Han doktorerade 1885. Inledningsvis var hans praktik inte särskilt framgångsrik och under de sysslolösa timmarna började han skriva. Hans första litterära verk publicerades i Chamber's Edinburgh Journal innan han fyllt 20 år. Först sedan Doyle flyttat sin läkarpraktik till Southsea började han på allvar fördjupa sig i sina litterära ambitioner. Hans första betydande verk var En studie i rött som publicerades i Beeton's Christmas Annual 1887. Verket var det första där Sherlock Holmes förekom, en karaktär som inspirerats av Doyles tidigare universitetsprofessor Joseph Bell. Bland de litterära förebilderna torde Edgar Allan Poes karaktär Auguste Dupin och Émile Gaboriaus karaktär Monsieur Lecoq ha funnits. Rudyard Kipling lär ha hälsat romanfiguren Holmes med orden: "Kan detta vara min gamla vän Dr. Joe?" Innan Doyle beslutat sig för romanfigurernas namn lär han ha övervägt "Sherrinford Holmes" istället för Sherlock Holmes respektive "Dr Ormond Sacker" istället för "Dr John Watson". År 1885 gifte Doyle sig med Louise "Touie" Hawkins som led av tuberkulos och avled av sjukdomen 1906. Följande år gifte han sig med Jean Leckie. Henne hade Doyle träffat redan 1897 och varit platoniskt förälskad i sedan dess. Doyle fick fem barn – två med sin första fru (Mary och Kingsley) och tre med sin andra (Jean, Denis och Adrian). År 1890 studerade Doyle till ögonläkare i Wien och följande år öppnade han en oftalmologisk praktik i London. Detta gjorde att han fick mer tid till författandet. Han skrev till sin mor att han funderade på att slakta Holmes och begrava honom en gång för alla, eftersom han, tyckte Doyle, tog upp för mycket tid. År 1893 lät han till slut romanfiguren dö i en kamp mot ärkefienden professor Moriarty för att få mer tid åt sina mer viktiga verk – sina historiska arbeten. De båda gestalterna fick störta ner i en ravin i novellen Det sista problemet. Tilltaget möttes av ett allmänt ramaskri, men Conan Doyle stod emot i många år innan han 1903 till slut väckte Holmes till liv igen i novellen Det tomma huset där Holmes presumtiva död också förklarades med att endast Moriarty störtat ned för klippan och att Holmes spelat död under några år för att lura sina fiender. Redan 1901-02 hade Conan Doyle dock publicerat romanen Baskervilles hund som följetong i The Strand Magazine – den romanen utspelar sig före incidenten vid Reichenbachfallet. Utöver de sextio Holmes-berättelserna som skrevs av Conan Doyle har Sherlock Holmes även förekommit i åtskilliga böcker skrivna av andra sedan dess. Doyle deltog som frivillig i boerkriget kring 1900. Världen förfärades över britternas krig men Doyle skrev den korta pamfletten The War in South Africa: Its Cause and Conduct, där britternas roll i kriget försvarades. Enligt Doyle var det denna försvarsskrift som gjorde att han adlades och utsågs till vice löjtnant 1902. Han skrev också ett längre verk om kriget: Det stora boerkriget från 1900. Doyle ställde flera gånger upp i olika val som liberal kandidat, men utan att få en plats i parlamentet. Han fick istället nöja sig med att utses till hedersmedlem i Storbritanniens skidklubb. Doyle var involverad i kampanjen som journalisten E.D. Morel och diplomaten Roger Casement drev för att reformera Kongostaten. Doyle skrev The Crime of the Congo 1909 där han redogjorde för terrorn i Kongo. Han blev bekant med Morel och Casement och lät dem bli förebilder till rollgestalterna i En försvunnen värld 1912. I samband med första världskriget bröt han med dem båda; med Morel för att han engagerade sig i den pacificistiska rörelsen som arbetade mot kriget och med Casement eftersom han förrådde England på grund av sin irländska nationalism. Han försökte dock rädda Casement från dödsdomen genom att hävda att denne blivit galen och inte kunde göras ansvarig för sina handlingar. Doyle engagerade sig i flera rättsfall. År 1906 studerade han fallet med George Edalji, en brittisk-indisk advokat som dömts för hot och djurplågeri. Doyle konstaterade att polisen på förhand varit övertygad om Edaljis skuld och inte ens ändrat uppfattning då brotten fortsatte efter att advokaten häktats. Edalji inte bara frikändes, fallet ledde också till att Court of Criminal Appeal inrättades som instans för att rätta till rättsliga misstag. Författaren Julian Barnes har skrivit en roman, Arthur & George (2005), om fallet. I ett annat fall engagerade sig Doyle i fallet med Oscar Slater, en tysk jude som drev en spelhåla och dömts för att ha slagit ned en 82-årig kvinna 1908. Doyle fascinerades av konstigheter i domen och känslan att Slater blivit falskeligen anklagad. Även denne frigavs senare, delvis genom Conan Doyles försorg. I slutet av sitt liv började Doyle engagera sig i spiritualism och skrev Skuggornas land. Han skrev The Coming of the Fairies 1921 och var uppenberligen fullständigt övertygad om sanningsenligheten i Cottingley Fairies-fotografierna som han återgav i sin bok och att féer och andeväsen existerade. Detta engagemang gjorde bland annat att hans verk, som kategoriserades som ockultism, förbjöds i Sovjetunionen 1929, även om den domen upphävdes strax efteråt. Doyle var under en tid vän med trollkonstnären Harry Houdini. Denne försökte övertyga Doyle om att ockultisternas och spiritualisterna seanser och medier bara var trollkonster – som Houdini gjorde allt för att avslöja – men Doyle blev istället övertygad om att Houdini besatt övernaturliga krafter, en syn som Doyle gav uttryck för i På tröskeln till det okända. De två skiljdes offentligt som bittra fiender. Enligt den amerikanske vetenskapshistorikern Richard Milner var Doyle upphovsman till "Piltdown-mannen" 1912, det falska hominid-fynd som lurade vetenskapen i över 40 år. Enligt Milner ville Doyle hämnas på vetenskapsvärlden som avfärdat en av hans favoritfysiker och Milner säger sig också se flera dolda ledtrådar i Doyles En försvunnen värld. Arthur Conan Doyle ligger begravd i Church Yard, Minstead i New Forest, Hampshire. Flera statyer har rests till hans minne i England och i Skottland.
Läs mer