Vägen till öarna

Katarina Frostenson

Katarina Frostenson är född i Stockholm 1953. 1978 debuterade hon som författare med diktsamlingen I mellan. Frostensons författarskap består främst av poesi men omfattar även prosa och dramatik. Staden har alltid varit en stor inspirationskälla; de fem år hon tillbringade i Paris i början av 80-talet var betydelsefulla och resulterade i diktsamlingarna I det gula (1985) och Samtalet (1987). När Katarina Frostenson skrev libretto för operan Staden stod staden återigen i centrum. Men även naturen spelar en roll: vattnet, stränderna, åkrarna, fälten, de öppna landskapen. I den lyriska kortromanen Stränderna (1989) undersöks och genomlyses till exempel strandlandskapet. Det poetiska språket är Katarina Frostensons signum, även när hennes texter öppnar sig mot andra litterära former. En betydelsefull diktsvit är Joner (1991), Tankarna (1994 – nominerad till Aristeionpriset) och Korallen (1999), alla tre autonoma diktsamlingar som formmässigt och tematiskt knyter an till varandra. Katarina Frostenson har även gjort sig ett namn som dramatiker. Kungliga Dramatiska Teatern har spelat verken Nilen, Traum och Sal P och Teater Galeasen pjäsen Solitärer som är en triptyk av Katarina Frostenson, Erik Beckman och Stig Larsson. På våren 2002 sattes hennes pjäs Kristallvägen upp på Judiska teatern i Stockholm. Samtidigt var hon aktuell med diktsamlingen Endura, som hon sammanställt tillsammans med sin man, fotografen Jean-Claude Arnault. Katarina Frostenson har tidigare utgivit Överblivet (1989) och Vägen till öarna (1996), vilka även de berikats med fotografier av Jean-Claude Arnault. 2004 kom den kritikerrosadeKarkas, en diktsvit som kretsar kring jaget och världen, landskapet och minnet, ordet och kärleken och språkets riktning. 2008 utkom Tal och Regn som nominerades till Augustpriset och 2011 utkom hon med diktsamlingen Flodtid. 2012 utkom den prosapoetiska Tre vägar och diktsamlingen Sånger och formler kom 2015. Katarina Frostenson har nominerats till Augustpriset, Nordiska rådets litteraturpris och EU:s Aristeionpris samt tilldelats Svenska Akademiens Bellmanspris, Samfundet De Nios stora pris och Gerard Bonniers lyrikpris. 2004 erhöll hon också det internationellt prestigefyllda Henrik-Steffens-Preis, samt Nils Ferlin-priset och Erik Lindegrenpriset. 2007 tilldelades hon både Ekelöfpriset och medaljen Litteris et Artibus. 1992 valdes hon in i Svenska Akademien efter Artur Lundkvist. 2016 tilldelades hon Nordiska rådets litteraturpris för diktsamlingen Sånger och formler. Motiveringen lyder: "Mottagaren av Nordiska rådets litteraturpris 2016 har ett långt och komplext lyriskt författarskap bakom sig. I en väv av samtid och mytologi, närmiljö och globala utblickar, handfast vardag och vistelser i minne, litteratur och sånger fäster hon detaljen vid den stora helheten. Katarina Frostensons diktsamling Sånger och formler är en berättelse om livets fysiska och själsliga uppenbarelser, om det lilla i det stora och om människan i världen. I hennes dikter, skenbart strama men i själva verket mycket generösa, sker ständiga förvandlingar i vilka livets mångskiftande märkvärdighet gestaltas."