Vivi Ă€r framgĂ„ngsrik tv-profil och livsstilsbloggare. Frank Ă€r vĂ„rdledig med de tvĂ„ smĂ„ barnen medan Vivi sköter sin karriĂ€r och hĂ„ller sig i trim genom stenhĂ„rd trĂ€ning. Vivi och Frank, karriĂ€rmamman och hemmapappan, ett team och ett brand som medierna Ă€lskar att föra fram som exempel pĂ„ moderna ideal.Men det ligger en skugga över glansbilden. Svartsjukt ser Vivi hur barnen hellre tyr sig till Frank Ă€n henne. Och vĂ€rre: Döden finns. I varje rörelse lurar den, varje hejdĂ„ kan vara det sista, ett öppet fönster och Vivi ser krossade smĂ„ pĂ„ trottoaren. Det Ă€r ju inte döden som Ă€r ett tillfĂ€lligt tillstĂ„nd â det Ă€r livet.Det gick ju inte att vinna som kvinna, jĂ€mt var det nĂ„gon annan som skulle diktera vad man skulle göra, vad man borde göra, alltid för att se till nĂ„gon annans behov. Var det inte den Ă€kta makens behov av tofflor bredvid sĂ€ngen, sĂ„ var det kvinnokollektivets krav pĂ„ solidaritet. Vivi kunde inte förstĂ„ varför ett kollektiv skulle gĂ„ framför hennes egen upplevelse. Hon levde ju nu. Hon var ju hon. Vad brydde sig kollektivet om hur det kĂ€ndes inuti henne? Det var hon som skulle orka, hon som skulle kunna andas.#döden Ă€r en roman om en mammaroll i förĂ€ndring. Det Ă€r en berĂ€ttelse om att hitta sin egen röst i ett konstant brus av Ă„sikter och likes.
