sandgravar
sjunker ner i utandning
fall
inuti vÄg:
pilgrimerna fortsÀtter komma
över landbryggan,
förklÀdda turister
barfota i det tillströmmande
flodvattnet
I Johan Attfors nya dikter svÀller vattenkroppar och drar sig undan, mindre kroppar försvinner i slukhÄl. Landskapet Àr villkorat av vattnets rörelser, och historien tycks lÀmna samma förÀnderliga avtryck pÄ platsen. BÄde Normandie och dikten bestÄr av sediment dÀr nÄgon rör sig, antingen som erövrare eller som maktlöst vittne. Men naturen Àr hela tiden större Àn mÀnniskans vilja. Och ÀndÄ hotar allt att upphöra nÀr som helst.
Johan Attfors debuterade 2022 med diktsamlingen Kontaktreliker. Normandie Àr hans andra bok.
