NĂ€r 1800-talet gick mot sitt slut och ett nytt sekel tog vid, fortsatte den svenska emigrationen till Amerika att ligga pĂ„ en hög nivĂ„. Mer Ă€n en miljon svenskar hade gett sig av och ett Svensk-Amerika hade byggts upp i USA. I Sverige skedde ett uppvaknande i och med att utvandringen för första gĂ„ngen pĂ„ allvar sĂ„gs som ett hot mot samhĂ€llet; det âbĂ€sta blodetâ rann bort, som det hette i en alltmer tydlig fosterlĂ€ndsk anda.Men hundratusentals svenskar anlĂ€nde till Ellis Island i New Yorks hamn och fler reste nu vidare vĂ€sterut, hela vĂ€gen mot Stilla havskusten. En del lockades av guldrushen och hoppades finna rikedomar i Klondike, nĂ„gra blev filmstjĂ€rnor i Hollywood, och ett litet svenskt skomakeri i Seattle kunde bli startpunkten för vad som blev ett av USA:s största modevaruhus. USA hade nu erövrat kontinenten vĂ€sterut. OdlingsgrĂ€nsen, the frontier, fanns inte lĂ€ngre. Men Amerika kunde expandera pĂ„ andra sĂ€tt, med en populĂ€rkultur som spreds över vĂ€rlden och en massproduktion som gjorde enskilda individer till konsumenter med möjlighet att köpa lycka, eller Ă„tminstone en mer bekvĂ€m tillvaro. Emigrationen gjorde Ă€ven Sverige mer modernt. Det var sĂ„ mycket som förĂ€ndrades, i snabb takt. För mĂ„nga som utvandrade frĂ„n den svenska landsbygden kunde ankomsten till Amerika vara ett kliv direkt in i en ny och modernare tid. Det kom att bidra till att amerikanisera det gamla hemlandet. Men andra krafter var ocksĂ„ i rörelse. Nationalistiska strömningar ledde fram till första vĂ€rldskriget, varefter USA införde en mer restriktiv invandringspolitik samtidigt som Sverige genomförde nödvĂ€ndiga politiska och ekonomiska reformer för att hĂ„lla kvar befolkningen. Folkhemmet började byggas. Intresset för att utvandra minskade. Den nya tiden innebar ocksĂ„ slutet pĂ„ den svenska massemigrationen.
