Laure Àr 19 Är, hon Àr anorektiker. NÀr hon blir inlagd i sjukdomens slutstadium börjar hon efter hand förstÄ hur det kunde gÄ sÄ lÄngt. Dagar utan hunger Äterger tre mÄnaders sjukhusvistelse, tre mÄnader för att blÄsa nytt liv i en utmattad kropp, tre mÄnader för att kapitulera, för att bli frisk. Laures tillfrisknande Àr ocksÄ berÀttelsen om hennes möte med den lÀkare som tar hand om henne, kanske den ende som kan ta till sig hennes smÀrta, den del av hennes barndom som hon inte kan frigöra sig ifrÄn.
Lou Delvig skrev den hÀr romanen för att besvÀrja historien och förÀndra den, ÄterupptÀcka den. Hon har skrivit romanen i tredje person, sÄ att hon kan nÀrma sig det fysiska lidande och den Ängest som medföljer anorexin utifrÄn.
Lou Delvig Àr en pseudonym för Delphine de Vigan. Hon Àr fransyska och bor i Paris. Hon har skrivit sex romaner varav tre finns utgivna pÄ svenska sedan tidigare: No och jag (2008) och Underjordiska timmar (2010) och Ingenting kan hindra natten (2013). Dagar utan hunger Àr hennes debut (2001).
"Eftersom jag trevar i mörker nÀr jag tÀnker pÄ den unga kvinna i min familj som sjÀlv har denna demon att kÀmpa emot dag och natt, och inte förmÄr mig att komma med en enda konstruktiv idé för hur jag skulle hjÀlpa, sÄ kan jag förstÄs inte sÀga ett enda ord om vad den hÀr romanen innebÀr. Men jag skulle gÀrna sÀtta den i hÀnderna pÄ hela min stora familj, de borde alla lÀsa den." / Thomas Nydahls blogg
"Lika mycket som en berÀttelse om anorexi Àr det en berÀttelse om Ängest och dödsskrÀck, om sjÀlvförakt och skuldkÀnslor. Att hÀvda att det enbart handlar om att ta kontrollen att i en kaotisk vÀrld hitta nÄgot som gÄr att bemÀstra Àr att förenkla hela problematiken." / Björn Kohlström, Bernur blogg