Elisabeth Berglin, 1936 – 2016, var etnolog och folklivsforskare. Hennes doktorsavhandling om bonadsmålaren Johannes Nilsson i Breared rönte berättigad uppmärksamhet både vetenskapligt och av lekmän med intresse för frågor om hembygd och lokal kultur. Hon medverkade i boken Tycke och smak: sju etnologer om estetik (1996) och utarbetade en databas tillgänglig för universitetsinstitutioner, museer och hembygdsföreningar för att underlätta sökandet efter uppgifter om bonadsmålningar. Hon författade ett antal uppsatser publicerade bl a i Kulturens årsbok i Lund. Elisabeth blev en av landets främsta experter inom sitt fack och anlitades för bedömande av bonadsmålningars äkthet och ursprung. Elisabeth intresserade sig även för sin egen bakgrund och släkthistoria och efter disputationen 2000 ägnade hon stor del av sin tid åt skrivande och efterforskning för bokprojektet Gemenskaper, som färdigställdes efter hennes bortgång. Det är en intresseväckande berättelse om släkt och tidsanda från senare delen av 1800-talet till 2010-talet; en dynamisk period i släktens historia med boenden på olika platser i Sverige, Danmark, Nordamerika och Argentina. Omfattande brevväxling mellan Elisabeths släktingar ligger till grund för boken. Hennes blivande mor, Margit Schedin, sände många innehållsrika brev till sin mor, Eva Schedin, senare Elisabeths mormor, från en strapatsrik hälsoresa med morfar, Johan Schedin, till Egypten med tåg genom Europa och båt över Medelhavet. Det ges en ingående skildring av relationer och vardagsupplevelser; inte ett turistreportage. Brevväxlingen mellan Elisabeths farmors mor, Berta Carolina, och hennes farmors far, Carl Wilhelm, är ett stycke immigranthistoria. Den senare utvandrade till Omaha Nebraska i USA med familjen kvar i Göteborg. Berta Carolina reste senare över tillsamman med tre minderåriga barn via båt Göteborg-London, tåg London-Glasgow och motorfartyg Glasgow-New York. En fortsatt äventyrlig färd vidare till Omaha. Vistelsen blev ekonomiskt för svår efter något år och Berta Carolina måste åka åter till Göteborg och denna gång följde även ett nyfött barn, Elisabeths farmor Annie Odén, med på färden över Atlanten. Carl Wilhelm drog sig fram som agent för Singer symaskiner och så småningom basade han för flera lokalkontor. Han hade ett kringflackande liv och hann knappast fungera som familjeförsörjare; Berta Carolina och barnen levde i ständig skräck för hur vardagen skulle gestalta sig. Oron för indianöverfall var överhängande. Nästa anhalt för Carl Wilhelm blev Mexico med fortsatt anställning inom Singer. Hans nästa destination blev Buenos Aires. Där ändrade han helt inriktning för sin sysselsättning. Han blev ansvarig för hantering av export av talg från Argentina till Sverige. Han återvände sedan till Göteborg. Boken Gemenskaper innehåller också ett avsnitt industrihistoria. Elisabeths morfar, Johan Schedin, byggde upp och utvecklade företaget Norrlands Gas AB i samband med att Sollefteå bruk lades ned och rekonstruerades. Företagsidén byggde på att vatten genomgick elektrolys med hjälp av elkraft från bruket så att syrgas bildades. Detta företag köptes senare upp av syrgasproducenten AGA Faxius. Elisabeth skildrar sin släkt närgånget, inlevelsefullt och med stor nyfikenhet och kärlek. Boken är delvis att betrakta om en roman, på sina håll en äventyrsroman. Fakta från släktens historia vävs samman med målande beskrivningar och tidsmiljöer. Förutom den rikliga korrespondensen bygger boken på material som Elisabeth Berglins pappa, Gösta Berglin, och hennes exmake Bengt Sölve tagit fram från sedvanliga källor för släktforskning. Materialet i boken har i samråd med Elisabeth bearbetats av hennes söner Staffan, Fredrik och Johan Sölve och hennes make sedan 1989, Börje Karlsson. Staffan Sölve är bokens redaktör och dess ansvarige utgivare.
Boken finns att beställa i tryckt format. För frågor om boken, kontakta förlaget på info@posiphone.se.