Då plötsligt dyker en vit gestalt upp, mitt i skogen. Julius hoppar bak i sätet, blinkar hårt innan han hastigt vänder sig mot bakrutan och spanar. Ingen där. En kuslig känsla ilar genom honom. Vad som helst skulle kunna finnas bakom stammarna och de gröna små höjderna. De har åkt en lång stund genom skogarna. Inga byggnader. Inte ens en bil har han sett. Helt ödsligt och ruggigt, utan livstecken.
Julius har planerat för världens bästa sommarlov. Han ska åka till mormor och morfar, gå barfota i sanddynerna, fiska i havet och, det bästa av allt, tälta själv i skogen för första gången. Hela sitt tio-åriga liv har han längtat efter äventyr, såna som finns i böckerna. Men så kommer mammas jobb emellan och förstör allting ...
Istället för västkustens vildmark och äventyr tvingas Julius följa med mamma till en gammal herrgård mitt ute i ingenstans. Det känns urtrist, fram tills han börjar luska lite i sin mammas arbete. Mamma är där för att skriva om en flicka som dog på herrgårdens marker under mystiska omständigheter. Kanske blir det ett mer äventyrligt sommarlov än vad han först hade trott ...