I "Min pennas saga" får vi möta Fredrika Runeberg när hon på äldre dagar ser tillbaka på sitt liv. Hon tillbringar då sin tid vid makens sjuksäng och vardagen följer sitt inrutade mönster. I denna litterära självbiografi berör hon det ämne som så ofta spelat huvudrollen i hennes böcker, nämligen kvinnans roll i samhället. Som kvinnlig författare under 1800-talet påverkades hon i allra högsta grad av de oskrivna regler som ämnat begränsa och hålla tillbaka. Det är därför föga förvånande att hon med stor känsla här skildrar sin utveckling som författare och belyser de viktiga livsskeden som kantat vägen hon vandrat.
Fredrika Runeberg (1807-1879), maka till Johan Ludvig Runeberg, är en de största finlandssvenska kvinnliga författarskapen. Hon skrev såväl poesi som prosa och publicerade även två historiska romaner. Fredrika Runeberg anses vara Finlands första kvinnliga journalist och den första kvinnliga författaren som kritiskt analyserat kvinnans ställning i hem och samhälle. Hon är även bekant för sina samhällsinsatser. 1845 grundade hon finsk läseförening för att Borgåfruarnas kunskapsnivå skulle höjas och hon var 1846 med om att starta fruntimmersföreningen som motarbetade nöden och skapade arbete för de fattigaste kvinnorna i Borgå. Samma år deltog hon i grundandet av en skola för medellösa flickor i staden.
