De starkaste drivkrafterna bakom utbildningssatsningar har under senare Ă„rtionden varit snĂ€va perspektiv av ekonomisk vinning â för staten och för den enskilde. Men begreppet âbildningâ innebĂ€r en utveckling av mĂ€nskliga förmĂ„gor bortom böcker och klassisk kunskapsteori. âNyttaâ Ă€r nĂ„got mer Ă€n endast krass ekonomisk avkastning och âfolkâ Ă€r nĂ„got annat, större Ă€n summan av en nations medborgare.
Idag vÀxer dock nya, mindre traditionella synsÀtt fram pÄ syftet med och effekterna av folklig bildning, sÄvÀl i Sverige som runtom i vÀrlden. I Nyttan med folklig bildning vidgar författarna förstÄelsen av sambanden mellan bildning och nytta genom att utgÄ frÄn hur socialt, kulturellt och teknologiskt kapital pÄverkar det ekonomiska kapitalet. Vad hÀnder med mÀnniskor som deltar i studiecirklar och kurser pÄ folkhögskolor? Hur pÄverkas deras hÀlsa och hur speglas sÄdana verksamheter i massmedia?
Boken bygger pÄ ett antal studier av hur olika former av kapital vÀxer till i studieförbund och pÄ folkhögskolor. Texterna Àr skrivna av forskare frÄn olika discipliner som samarbetat kring Àmnet över en lÀngre tid som ett gemensamt forskningsprojekt. Boken ger central förstÄelse av samtida folkbildning och dess villkor.
»Mellan ett perspektivöppnande inledningskapitel och avslutande reflexioner av en av redaktörerna, Bernt Gustavsson, erbjuds lÀsaren Ätta vÀl skrivna och berikande artiklar ... För alla som pÄ nÄgot sÀtt Àr intresserade av samtida folkbildning, dess villkor och för dagen annorlunda perspektiv pÄ denna Àr detta en bok att varmt rekommendera.« BibliotekstjÀnst