Under hela 1900-talet har Stockholms avfall sluthanterats med flera parallella metoder. Soporna har dumpats, använts som utfyllnad, eldats upp och tillvaratagits för försäljning. De olika arbetssätten har använts i olika hög grad under olika tider. Avfall har omväxlande betraktats som problem eller resurs för samhället.
I Stadens sopor beskriver Ylva S. Sjöstrand hur metoderna för avfallshantering i Stockholm påverkats av avfallets sammansättning, den rådande praktiken samt de idéer kring teknik och miljö som dominerat under olika perioder. Författaren visar hur idé och praktik tillsammans skapat nya avfallsregimer för sophantering och hur metoder etableras och vidmakthålls – tills de slutligen blir inaktuella och ersätts av andra.
Boken är en historisk genomlysning av sopbehandlingens ekonomi och utgör tänkvärd läsning då avfallsregimerna speglar samhällets värdenormer och hur synen på miljö, teknik och brukbarhet pendlat över tid.
