SKOLANS STĂKIGA pojkar har kanske aldrig diskuterats sĂ„ flitigt som nu. Killen som inte sköter sina studier Ă€r ett hett Ă€mne i den politiska debatten och pĂ„ tidningarnas ledarsidor. Det talas om honom i klassrum, lĂ€rarrum och pĂ„ förĂ€ldramöten. Det Ă€r en elev som alla kĂ€nner till och kan berĂ€tta egna minnen om.
VÀrst i klassen skildrar hur det gick till nÀr »förortseleven« eller »invandrarkillen« de senaste decennierna vuxit fram som nytt namn för skolans stökiga pojkar. Med utgÄngspunkt i tvÄ fÀltarbeten i gymnasieskolor i Stockholms innerstad och i en förort granskar Rickard Jonsson talet om pojkarnas skolkris och antipluggkultur. Han frÄgar sig varför Fredrik Reinfeldt en gÄng ville kalla sig »förortskille« och varför nÄgra elever som han följer absolut inte vill bli tilltalade sÄ. Jonsson samlar framgÄngshistorier bland unga som sökt sig frÄn förorten till innerstaden i det fria skolvalets tid, och han följer andra elever som under sin skoltid haft rollen av att vara den störiga killen.
VÀrst i klassen kan ses som en fortsÀttning pÄ Blatte betyder kompis i vilken Rickard Jonsson undersökte skola, maskulinitet och sprÄkanvÀndning. Men nu riktas analysen ocksÄ mot innerstaden, svenskheten och antirasismen och hur man kan tala om stereotypen av förortskillen pÄ ett sÀtt som inte lÄter nedsÀttande eller exkluderande och pekar ut dessa som skolans nya stökiga pojkar.
