Fyrvaktare Jon Havland vĂ€cks brutalt under en stormig natt, han gnider sĂ„vĂ€l sömn som en rejĂ€l bakfylla ur blodsprĂ€ngda ögon. Med hjĂ€lp av den smala trappans bĂ„da rĂ€cken lyckas han ta sig ned till den nedre vĂ„ningen och vidare fram till fyrvaktarbostadens yttre dörr, nĂ„gon bankar förtvivlat pĂ„ den. Ăgonblicket senare försöker en kvinna förklara att hennes pappa kanske Ă€r död, bĂ„ten har förlist mot ett skĂ€r utanför ön, Ă dan.
Kvinnan lotsar den kraftigt bakfulla fyrvaktaren ned till den strand hon stunden tidigare simmat upp pÄ, pappa, min Àlskade pappa! Du fÄr inte lÀmna mig, vem har jag dÄ?
Det visar sig att kvinnans resa en gÄng startat nÀrmare à dans fyr Àn vad fyrvaktare Jon Havland kunnat förestÀlla sig.