Mattias Alkberg skriver om att bÄde vara isolerad och pÄ vÀg. Om tid och en Äldrande kropp dÀr Ärsringarna cykliskt rör sig runt en, som rovdjur. Om askan som singlar ner och nÀrmar sig jorden, hjÀrtslagen som bultar upp genom bröstet dÀr diktjaget ligger pÄ mage för att kunna kÀnna dem.
Dikterna Àr knutna till vÄrt absoluta nu samtidigt som texten tittar genom tiden, pÄ minnen som ibland tycks överordnade tiden sjÀlv.
Tidiga Exploited Àr andra delen i en planerad diktsvit och uppföljare till boken Med rÀtt att dö.
