SÀkert Àr det nÄgon av gÀsterna pÄ samma hotell som fÄtt min vÀska. Allt kommer att ordna sig. Mañana, mañana...
Jag drar pĂ„ mig min skrynkliga kostym. En aning dyster till mods stuvar jag ner de frĂ€mmande klĂ€despersedlarna i vĂ€skan igen. NĂ€r jag gör mitt bĂ€sta för att vika ihop den rutiga badrocken sĂ„ snyggt som möjligt faller det plötsligt ut nĂ„nting ur en av rockens fickor. FöremĂ„let hamnar pĂ„ min bara tĂ„. Det Ă€r tungt och det gör ont. I samma ögonblick tar den svarta katten ett sprĂ„ng in genom den öppna dörren till altanen och frĂ€ser ilsket Ă„t mig. Ăr det ett dĂ„ligt omen? tĂ€nker jag.
Tingesten hamnar förstÄs under sÀngen och jag trevar morrande omkring ett slag innan jag hittar den.
Det Àr en revolver.
