Längst fram vid miman står en klunga människor och jag ställer mig precis bakom, intill dem. Då ser jag det. I vätskan har det bildats ett moln av något som liknar fiskfjäll, som ett gnistrande konfetti i maskinen. Bara en del av vätskan har fjäll, resten verkar stilla, närapå helt utan strömmar. De glittrar i matt silver och blått, den sortens färg som nästan kan ge en blodsmak i munnen eftersom den känns så full av järn och kropp.
På slätten ligger laboratoriet där hon arbetar. Där bedrivs experiment på djur för att undersöka medvetandets mekanismer, och hjärnaktiviteten tankas upp i en mima. Hemma finns familjetryggheten, men med tiden dras hon alltmer till miman. När hon hittar en övergiven harunge på vägen till jobbet tas allt till en ny nivå. Harungen är en suggestiv debutroman om en kvinna som överskrider gränser, och om vår eviga fascination inför det okontrollerbara.