Marockotrilogin

»Det Ă€r en vĂ„ldsam och vacker roman, vĂ€l översatt till svenska av Maria Björkman. Mest imponerad Ă€r jag av personportrĂ€tten, som Ă€r psykologiskt djuplodande och lĂ„ngt ifrĂ„n svartvita.« Jenny Högström, Sydsvenskan »Ett familjeepos som berör pĂ„ djupet.« Matilda Arborelius, SkĂ„nska Dagbladet »en magnifik berĂ€ttelse om kolonialism, frihet och underkastelse i 1940-talets Marocko 
 Leila Slimani Ă€r en stark berĂ€ttarröst, som bĂ„de förmĂ„r gestalta komplexa relationer och samhĂ€llsskeden, pĂ„ ett vidunderligt vackert sprĂ„k.« Ulla StrĂ€ngberg, Jönköpings-Posten »Likt en Alice Munro rör sig Slimani stĂ€ndigt i nĂ€rheten av katastrofen, den som i sista stund uteblir. Romanen breda anslag markerar en delvis ny vĂ€g i författarskapet, vĂ€l vĂ€rd att följa vidare. Inte minst för AĂŻchas skull, parets dotter, vars egensinne och utsatthet Slimani skildrar med lyhörd skĂ€rpa.« Therese Eriksson, Tidningen Vi ................................................................. Första delen i en storslagen romantrilogi om Marocko efter kriget. Amine Belhaj Ă€r en stilig marockan som strider i den franska armĂ©n. Mathilde Ă€r en envis kvinna frĂ„n Alsace som lĂ€ngtar bort. Kriget för dem samman. Ett omaka par, löjliga i vissas ögon: hon Ă€r ett huvud lĂ€ngre Ă€n honom, romanlĂ€sare, frisinnad. Han bĂ€r pĂ„ en hederskultur och en blind ilska. De Ă€lskar varandra, men olikheterna ska göra deras liv tillsammans mycket svĂ„rt. NĂ€r paret 1947 Ă„terförenas i Rabat, Marocko, vĂ€ntar livet pĂ„ ”kullen” – den landplĂ€tt utanför MĂšknes dĂ€r de ska bygga sitt liv genom att bruka jorden och dĂ€r deras barn AĂŻcha och Selim ska vĂ€xa upp. Men marken Ă€r torr, inkomsterna smĂ„ och livet betydligt hĂ„rdare Ă€n nĂ„gon av dem kunnat ana. Samtidigt som vi följer familjens umbĂ€randen, och Mathildes frĂ€mlingskap inför sitt nya liv stiger den politiska temperaturen i landet. SpĂ€nningarna mellan kolonisterna och nationalisterna eskalerar och ska 1956 mynna ut i Marockos sjĂ€lvstĂ€ndighetsförklaring. PĂ„ en sinnlig, omsorgsfull prosa tecknar Slimani en fascinerande bild av mĂ€nskligt liv mitt i en av historiens kokpunkter. Alla vi möter i romanen tycks leva i nĂ„gon annans land: marockanerna i fransmĂ€nnens, kvinnorna i mĂ€nnens. Och alla lĂ€ngtar de intensivt och skrĂ€ckslaget efter att fĂ„ bryta sig loss, men ocksĂ„ förbli trygga. Marockansk-franska LeĂŻla Slimani blev kĂ€nd för svenska lĂ€saren med Vaggvisa, som gav henne Frankrikes frĂ€msta litteraturpris Goncourt 2016 och gjorde henne till ett vĂ€rldsnamn. PĂ„ svenska finns ocksĂ„ hennes reportagebok Sex och lögner, om marockanska kvinnors livsvillkor. ................................................................. »Slimani skriver i De andras land fram komplexa karaktĂ€rer i en kaotisk tid med ett vackert sprĂ„k som berör pĂ„ djupet. Det bĂ€sta av allt Ă€r förstĂ„s att det kommer tvĂ„ böcker till i detta familjeepos.« Matilda Arborelius, SkĂ„nska Dagbladet »I den hĂ€r vackra och uppslukande boken, som bygger pĂ„ Slimanis familjehistoria, möter vi fransyskan Mathilde som förĂ€lskar sig i en marockansk soldat och emigrerar till makens hemland efter andra vĂ€rldskriget.« MMMM - Jenny Lindh, M-magasin »Ambitionen Ă€r uppenbar: detta Ă€r tĂ€nkt att bli den stora berĂ€ttelsen om Marocko, en nordafrikansk "Vredens druvor" eller "Utvandrarna" 
 Romanens teman Ă€r sorgligt aktuella - nyanlĂ€ndas dubbla hemlöshet, systematiskt könsvĂ„ld, grannars ovilja som blossar upp i grymhet och vĂ„ld. 
 Även om "Vaggvisa" förmĂ„dde leta sig in under huden tycker jag nog att Slimani kommer bĂ€ttre till sin rĂ€tt i det större formatet. SĂ€rskilt hennes förmĂ„ga att gestalta bĂ€gge sidor i en konflikt blir intressant i skildringen av ett lĂ„ngt Ă€ktenskap« Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet "Mot en fond av ett Marocko som börjar vilja kasta av sig kolonialismens bojor tecknar Slimani ett komplext relationsdrama. ... den som följt Slimani kommer att kĂ€nna igen intresset för skildringar av att leva i dubbla kulturer, av klassresor, av oförblommerad erotik och av utanförskap." Helena Lindblad, Dagens Nyheter »En originell slĂ€kthistoria man vill ha mer av« Johanna FrĂ€ndĂ©n, Aftonbladet