Gud hjÀlpe Finlands mödrar, hur ska vi orka detta krig?
Marja-Riita, nÄgonstans i den finlÀndska landsbygden, 1941.
Under andra vĂ€rldskriget skickades omkring 70 000 finska krigsbarn till Sverige. Det innebar att hundratusentals liv förĂ€ndrades, i bĂ€gge lĂ€nder. Den intimaste kĂ€llan till dessa omvĂ€lvande förflyttningar Ă€r breven som mödrarna och fostermödrarna utvĂ€xlade och som tillgĂ€ngliggjorts för forskaren Ann Nehlin. I denna första studie i sitt slag fĂ„r vi gripande perspektiv, pĂ„ individnivĂ„, av ett skeende som annars oftast beskrivits pĂ„ politikernivĂ„. Slutsatserna att dra Ă€r mĂ„nga â och tyvĂ€rr aktuella Ă€ven för vĂ„r egen tid.
HÀr fÄr vi möta barn som ville och barn som inte ville lÀmna Finland, barn som inte förstod vart de skulle och barn som inte förstod vart de sedan skulle skickas tillbaka. Vi fÄr möta finska mödrar med Ängest över att ha skickat i vÀg sitt barn och mödrar med Ängest över att maken eller hon sjÀlv hinner dö innan familjen Äterförenas. Vi fÄr möta svenska fosterförÀldrar som inte vill ta emot det barn de fÄtt och sÄdana som absolut inte vill lÀmna ifrÄn sig det vid krigsslutet. Vi fÄr ocksÄ en inblick i myndigheternas försök att hantera de logistiska och administrativa prövningarna, för att inte tala om de enorma emotionella konsekvenserna som ingen riktigt hade rÀknat med.
