Den 1 augusti 1914 förklarade Tyskland krig mot Ryssland. En av alla tusentals unga mÀn som mobiliserades pÄ den ryska sidan var poeten Nikolaj Gumiljov. Kavalleristens anteckningar Àr den litterÀrt bearbetade dagboken frÄn Gumiljovs tjÀnstgöring i den tsarryska armén 1914-1915. HÀr tecknas en livfull bild av tillvaron för den vanlige ryske soldaten.
Till skillnad frÄn vÀstfrontens skyttegravskrig - skildrat i exempelvis Erich Maria Remarques klassiker PÄ vÀstfronten intet nytt - var östfronten en mer rörlig skÄdeplats, om Àn för samma lidande och död. Gumiljovs krigsskildring förmedlar en prismatisk bild av livet i fÀlt: de stÀndiga adrenalinkickarna och lÀgerlivets glam samsas med ögonblicksbilder av den vÀrsta rÄhet och brutalitet. Kavalleristens anteckningar, som hÀrmed för första gÄngen utkommer pÄ svenska, ger i sin drastiska mix av svÀrta och ljus en glimt av hur första vÀrldskriget kunde te sig ur en rysk soldats perspektiv.
I översÀttning frÄn ryskan av Alan Asaid och med ett nyskrivet förord av historikern och författaren Peter Englund.
NIKOLAJ GUMILJOV [1886-1921] var en av de viktigaste företrÀdarna för det ryska poetiska avantgardet i början av 1900-talet. Han var en av grundarna till den sÄ kallade akmeismen, till vars skara Àven hörde Osip Mandelstam och Anna Achmatova. Gumiljov och Achmatova var gifta 1910-18 och fick en son tillsammans. 1921 arresterades Gumiljov av tjekan, bolsjevikernas hemliga polis, anklagad för delaktighet i »monarkistiska sammansvÀrjningar«. Gumiljov arkebuserades i slutet av augusti samma Är. Hans verk var förbjudna i Sovjetunionen
i över 60 Är, fram till perestrojkan, dÄ verken Äter fick publiceras och han med viss fördröjning intog sin plats som en av den ryska litteraturens frÀmsta poeter.
