"En fascinerande roman om en fruktansvärd tystnad", Sandra Stiskalo, Dagens Nyheter
"Drabbande läsning, jag grät när jag var klar", Åsa Linderborg, Aftonbladet
"Denna viktiga, smärtsamma och starka roman", Yukiko Duke, Sydsvenskan
Oline Stigs nya roman Drøbak 1947 handlar om det sår i den norska folksjälen som medlöperiet under den tyska ockupationen orsakade. Efter andra världskriget åtalades 92 805 personer i Norge för samröre med den tyska ockupationsmakten och landsförräderi. Detta är berättelsen om en av många familjer som betraktades som landssvikare.
Clara och Aksel (baserade på författarens farmor och farfar) var två av många medlemmar av det norska nazistpartiet som ställdes till svars efter ockupationen. Det är också en berättelse om skam och tystnad och om att växa upp i skuggan av dessa skeenden, som barn och barnbarn till de åtalade och dömda.
Berättelsen är fiktiv men bygger på författarens personliga forskning och arkivdokument.
För Oline Stig är det en gåta att hennes farfar Arne och farmor Elisabeth var med i det norska nazistpartiet Nasjonal Samling. Hur kunde de? Hur tänkte de? De gick med i partiet så sent som sommaren 1942, när Norge hade varit ockuperat av Nazityskland i mer än två år och de flesta norrmän kände ett gigantiskt avstånd till såväl nazismen som ideologi som till den militära ockupationsmakten. Men det gjorde tydligen inte Arne och Elisabeth och ungefär 100 000 andra norrmän. De ville vara tyskarna behjälpliga!
Efter kriget dömdes Arne Stig till två och ett halvt års straffarbete för sitt samröre med nazisterna, men benådades 1949. Han dog 1964. Elisabeth dömdes inte, hon dog 1985.
För Oline Stig har farmors och farfars landsförräderi varit hela släktens nedtystade tragedi, ett hysch-hysch som man inte talade om. Nu har hon själv tagit itu med saken, hon har forskat i dokumenten, intervjuat de efterlevande och skrivit en roman om sin släkts stora trauma.
Oline Stig har tidigare utkommit med fem novellsamlingar och två romaner. Hon har bland annat belönats med De Nios Vinterpris och Ludvig Nordström-priset. Hon är verksam som kulturskribent i Sydsvenskan och Tidningen Vi och är sedan en tid tillbaka bosatt i Köpenhamn.
Oline Stigs roman Jupiters öga utnämndes av Nils Schwartz i Sydsvenskan till "en av det här årets bästa svenska romaner".
Om novellsamlingen Den andra himlen skrev Lena Kvist i Borås Tidning att novellerna "hamnar på en skala mellan bra och så infernaliskt bra att man tappar andan."
