Journalisten och författaren József Debreczeni anlÀnder till Auschwitz 1944. Tolv fruktansvÀrda mÄnader av fÄngenskap och slavarbete i en rad olika lÀger följer. Slutstationen Àr ett kallt krematorium det sÄ kallade sjukhuset i tvÄngsarbetslÀgret Dörnhau, dÀr fÄngar för svaga för att arbeta vÀntar pÄ att bli avrÀttade. NÀr sovjetiska och allierade trupper nÀrmar sig lÀgren beslutar lokala nazistbefÀlhavare att lÀmna de ÄterstÄende fÄngarna att dö i stora skaror istÀllet för att skicka dem direkt till gaskamrarna.
Debreczenis "Kallt krematorium" Àr en av de hÄrdaste och mest skoningslösa anklagelserna mot nazismen som nÄgonsin skrivits. Denna gripande och osentimentala memoar Àr en ögonvittnesskildring med stora litterÀra kvaliteter. Boken publicerades först pÄ ungerska 1950, men översattes aldrig till nÄgot annat sprÄk pÄ grund av det kalla kriget. Mer Àn 70 Är senare Àr detta mÀsterverk, som nÀstan gick förlorat, tillgÀngligt pÄ 15 sprÄk och kan Àntligen inta sin rÀttmÀtiga plats bland de största verken inom Förintelselitteraturen.
JĂZSEF DEBRECZENI (Budapest 1905 Belgrad 1978) pseudonym för JĂłzsef Bruner, författare och journalist frĂ„n regionen Vojvodina i Jugoslavien (dagens Serbien). Han skrev romaner, poesi och pjĂ€ser. Efter kriget jobbade han för ungersksprĂ„kig media i Vojvodina, sĂ„vĂ€l som Belgrads stora nyhetstidningar.
