"Françoise de Breyves tvekade länge den kvällen innan hon kunde bestämma om hon skulle gå till soarén som gavs av Elisabeth A., till Operan eller till familjen Livrays komedi."
Prousts länge förbisedda novellistik rymmer en intensitet, ett allvar, en poetisk begåvning, en livserfarenhet och en psykologisk skarpblick, som är ytterst sällsynta. Även människorna i den slutna aristokratiska krets, varifrån han hämtar sina motiv, längtar, plågas, njuter, hoppas och förtvivlar, så som människor i alla tider gjort.