Som spion var överste Stig Wennerström i en klass för sig. I femton Ă„r â frĂ„n 1948 till 1963, under det kalla krigets mest kritiska period â arbetade han för den sovjetiska militĂ€ra underrĂ€ttelsetjĂ€nsten GRU. Och under nĂ„gra av de Ă„ren hade han nĂ€rmaste obegrĂ€nsad tillgĂ„ng till svenska militĂ€ra hemligheter. Det brukar pĂ„stĂ„s att han lĂ€mnade ut i stort sett allt till Sovjetunionen; krigsplanlĂ€ggning, signalspaning, militĂ€rforskning, hemliga svenska avtal med USA⊠Till sist avslöjades han av sin stĂ€derska som tyckte att han hade sĂ„ mycket konstiga attiraljer hemma.
Varför klarade han sig sĂ„ lĂ€nge? Kanske för att han inte alls liknade den traditionella bilden av nĂ„gon som spionerar pĂ„ sitt eget land för en annan stats rĂ€kning. Motiven brukar nĂ€stan alltid hĂ€nföra sig till ett av tre klassiska omrĂ„den â politik, pengar och sex.
För Wennerström gÀller inte nÄgot av detta. Han var knappast politiskt engagerad och absolut inte kommunist. Han hade ordnad ekonomi. Han levde ett lyckligt familjeliv utan Àktenskapliga felsteg.
Gunnar Wall berĂ€ttar om gĂ„tan Stig Wennerström. BerĂ€ttelsen Ă€r tidigare utgiven i textform med titeln âStig Wennerström â spionen som bytte hemligheterâ i antologin Historiens största spioner, Semic 2007.