Det kan mycket vĂ€l vara sĂ„ att det som beskrivs i boken visade sig vara lite rejĂ€lt, men allt hĂ€nde som det stĂ„r dĂ€r. Visst finns det mĂ„nga memoarer och det kanske Ă€r de dĂ€r man kan sĂ€ga att det Ă€r ett normalt liv, men det Ă€r ocksĂ„ synen pĂ„ hur jag upplevde min tillvaro. Men det betyder inte att jag skyller pĂ„ nĂ„gon i min omgivning eller nĂ„got liknande, allt Ă€r baserat pĂ„ mina egna beslut. Jag kunde inte bedöma om de hade rĂ€tt eller fel vid den tiden, bara efterĂ„t. Det var ocksĂ„ 95% mitt beslut att göra pĂ„ det sĂ€ttet. Om jag skulle ha lĂ„tit mig sĂ€ga nĂ„got eller inte Ă€r en annan frĂ„ga. Men vad som sĂ€kerligen kommer att följa med mig till slutet av mitt liv, oavsett form, Ă€r att en person tĂ€nker pĂ„ karaktĂ€rsmord för att kanske ge en impuls till sin karriĂ€r. Om fakta och inte uppskattningar hade förts vidare frĂ„n ekonomin till rĂ€ttsvĂ€sendet dĂ„, hade förmodligen mitt liv tagit en annan kurs. Ăven om det av denna orsak faststĂ€lldes att jag var skyldig till vissa lagövertrĂ€delser, Ă€r jag övertygad om att jag Ă€r oskyldig till mitt liv. Jag hade bestĂ€mt att jag skulle skydda min son med mitt förhĂ„llningssĂ€tt. Vad du Ă€n tycker om det nu sĂ„ har jag bestĂ€mt mig för att jag Ă€r pĂ„ rĂ€tt vĂ€g, annars kanske min son inte lever idag.