I en grop alldeles intill muren lÄg nÄgot mörkt. Det rörde sig, och det jÀmrande lÀtet kom dÀrifrÄn.
Karina slÀppte tyglarna och lade sig pÄ knÀ bredvid det jÀmrande föremÄlet. Det var en hund. NÀstan bara en valp. Den slickade ihÀrdigt sitt ena framben och tittade pÄ Karina med bönfallande blickar.
Karina talade till den och smekte den över huvudet.
- Stackars du, har du fÄtt dig en törn av den elaka Belsebub?
