"Det är en sak jag måste tala om för dig", sa Ylvas pappa. Någonting i hans ton fick Ylva att stelna till.
"Jag har anmält Jonte till slakt! Han är så gammal och gör ingen nytta längre. Du har ju länge önskat dig en riktig ridhäst. Nu kanske du kan få ett föl."
"Nej", var det enda Ylva fick fram.
Inuti hennes huvud for tankarna runt. Jonte var ju hennes häst. Det var ju hon som skötte honom och brydde sig mest om honom. Inte ville hon byta ut honom mot en annan häst. Men pappa såg så beslutsam ut. Vad skulle hon göra?