I Knut Larssons hĂ€nder blir Aniara ett lika ovanligt som spĂ€nnande rymdĂ€ventyr. BerĂ€ttelsen Ă€r pĂ„ samma gĂ„ng en förtvivlans varning i kĂ€rnvapnens och de ekologiska hotens tid och det kanske fulltonigaste uttrycket för Martinsons livslĂ„nga projekt att visa oss mĂ€nniskans försök att se sig sjĂ€lv och sin roll i skapelsen. Aniara publicerades första gĂ„ngen 1956 och fick ett storartat mottagande. Men kanske Ă€r det först idag som rymdeposet fullt ut framstĂ„r som ett av vĂ„r tids konstnĂ€rligt och intellektuellt mest utmanande verk. Harry Martinson beskrev sjĂ€lv boken sĂ„ hĂ€r 1957: âVi tror att det rĂ€cker med att överlĂ€mna Ă„t politikerna att klara en del praktiska samlevnadsdetaljer. Men vi mĂ„ste alla kĂ€nna vĂ„r meddelaktighet i vĂ€rldssituationen. Vi mĂ„ste uppleva vĂ„rt medlemskap i kosmos och vĂ„r medansvarighet nĂ€r förstörelsen slĂ€pps lös.â Knut Larsson har tidigare gett ut seriealbumen Canimus (2001), Lokmannen (2003) och Krokodilstaden (2008) hos Kartago Förlag. DĂ€rutöver har han Ă€ven publicerat sina serier i tidningar som Galago, Nemi och Seriekonst Tabloid, om Ă€n nĂ„got oregelbundet. Surrealism, drömmar och bisarra handlingar karaktĂ€riserar ofta serier av Larsson.