I Ărligt talat utbrister Dagmar Zitkova i ett ohĂ€mmat och sprudlande berĂ€ttarfrosseri och med reporterns envishet ger hon sig i kast med att syna till synes oförenliga företeelser. KungsĂ€ngen, den natursköna förorten norr om Stockholm, har hon och hennes familj gjort till sin utkikspost mot vĂ€rlden. Det var hĂ€r hon kilade sig fast nĂ€r hon kom frĂ„n dĂ„varande Tjeckoslovakien för mer Ă€n tjugo Ă„r sedan. Det Ă€r hĂ€r hon fortfarande hĂ„ller pĂ„ och skapar sig ett nytt hemland. Det Ă€r ett mödosamt bygge, men Dagmar Zitkova ger inte upp i första taget. Systematiskt benar hon ut det ena trasslet efter det andra. Inget uppdrag Ă€r för svĂ„rt, inget projekt för litet. Allt hĂ€nger ihop. Allt vĂ€cker hennes nyfikenhet. Hon berĂ€ttar om den svĂ„ra konsten att vara barn i en familj och en god förĂ€lder Ă„t sina barn. Hon grubblar över mekanismer som gör mĂ€nniskor till slavar under diverse religioner och extrema lĂ€ror. Och i hennes ögon blir skenbart trĂ„kiga fabriker till levande vĂ€sen. Med sin typiska centraleuropeiska humor blandar journalisten Dagmar Zitkova hĂ€r i sina kĂ„serier högt och lĂ„gt i en aldrig sinande flod av aha-upplevelser. SĂ„ ha roligt och skaffa dig nya erfarenheter och insikter i hennes sĂ€llskap! âI trots mot sommardyrkarna deklarerar hon likt Erik Axel Karlfeldt sin kĂ€rlek till hösten. Hennes syn pĂ„ godhet och ondska för mina tankar till Gustaf Frödings En fattig munk frĂ„n Skara. I sin attityd till all slags överhet pĂ„minner hon mig om KĂ€ringen mot strömmen, alltsĂ„ Barbro Alving. Hon talar till mig lĂ„gmĂ€lt och humoristiskt. Hon Ă€r Dagmar Zitkova.â Sören Larsson, journalist och författare.