Utifrån den livskris Anders drabbades av när han blev elöverkänslig har han här samlat sina erfarenheter, tankar och frågor kring livet och inte minst det gudomliga i det.
Anders har ett mycket poetiskt språk och svingar sig mellan högt och lågt på ett svindlande sätt, i vissa stycken kan texten liknas vid en meditationsbok och han är inte rädd för att vara lite svår. Det här är inte en bok att läsa för att stänga av hjärnan vid sänggående eller som förströelse, utan en bok som på ett personligt sätt berättar om hans upplevda teologi, från kris och stunder av tvivel och framåt mot klarhet och helande. Eller kort sagt, från ångest mot salighet.