Skuggsamlaren

Redan på ångbåten ut till slottsön blir Nelson akut förälskad i Ai-Din, men hon är en av middagsgästerna - en av de utvalda. Själv är han bara en simpel kock, inhyrd för den Stora middagen. Och hans obetydlighet blir än klarare då han ser slottet: en gigantisk byggnation som sträcker sig kilometervid intill en skog av solrosor.

Slottet är en egen värld - för många av dess invånare den enda. England västerut och Frankrike åt öst är bara länder funna i sagor. I väntan på den hastigt bortreste slottsherren njuter det nyanlända sällskapet i slottets famn - och det är inte svårt, då mottot på ön är: "Slottet levererar". Lika omärkligt som obevekligt dras Nelson, Ai-Din och de övriga gästerna in i slottshierarkins intriger. Vilken avsikt har den lille Narren med sin lek? Är öbon Lego bara en betjänt? Är köksmästaren vän eller fiende?

Förbryllande är också slottets starka band bakåt i tiden. Arvegods i tanke och ting från tsartidens Ryssland, Nazityskland, Påvedömet, Romerska riket, faraonernas Egypten och än djupare bort i ett forntida fjärran. Svaret på var fråga tycks ställa två nya. Mystiken förtätas i takt med att skillnaden mellan gäst och tjänare, mellan fastlänning och öbo, blir otydligare och otydligare.

Och då har berättelsen bara börjat...

Skuggsamlaren är en sällsam, fantasieggande roman. En mustig värld att sjunka in i. En frejdigt berättad bubbla, skapad i en tät väv av mystik, humor, kärlek, mat- och dryckesglädje, poetiska bilder och framför allt en gåtfullhet och stigande spänning som når sin förklaring och vibrerande topp i det högst märkliga och oförutsägbara slutet.