Volym 5 Àr en "hemsk och mycket obehaglig bok", som jag helst hade velat undvika att nÄgonsin behöva skriva. Den avslöjar "ohyggliga saker" som man "inte trodde skulle hÀnda i detta land", men som likvÀl bevisligen har gjort det. Den river upp gamla sÄr och minnen hos mig frÄn tiden för min "offentliga avgÄng i protest" frÄn min post i UD för över 30 Är sedan.
Det var nĂ€r jag i visst sammnanhang yttrade orden att "jag misstĂ€nkte brott i statsledningen" och att "Palmemordet hade med detta att göra" som "bilan föll över mig". IstĂ€llet för att ta till sig och utreda mina anklagelser, "tystar man ner mig". "SĂ€g inget om detta!" Till och med anmĂ€lde jag mina misstankar till RiksĂ„klagaren för över 20 Ă„r sedan. Till ingen nytta. Ăven om det Ă€r ytterst obehagligt att Ă„ter "dyka ner i dessa hemskheter" i tiden kring min avgĂ„ng och dĂ€refter, anser jag att jag "för den rĂ€tta historieskerivningens skull" mĂ„ste redogöra för vad jag vet. De mest "osannolika hĂ€ndelser" intrĂ€ffar och "kĂ€nda namn" figurerar! "Man tror inte sina ögon"! Men jag försĂ€krar att "allt Ă€r sant".
I mina fem volymer Dagbok frÄn UD har jag berÀttat om en svÄr period i landets historia (2:a hÀlften 1900-talet, det kalla kriget), dÀr spÀnningen i denna avslutande volym 5 tÀckande Ären 1986-1988 stegras intill bristningsgrÀnsen fram till det "förfÀrliga avslöjandet" om sanningen bakom Palmemordet. Min dokumenterade sanning! Jag var sjÀlv med bÄde som aktör och vittne i hÀndelserna kring Palmemordet, varför jag Àr "ett förstahandsvittne". Som aldrig kommit till tals i denna sak! FörrÀn nu. LÀs och förskrÀcks!