Kerstin Àr i slutfasen av sin doktorsavhandling om Karl XII:s retrÀtt efter slaget vid Poltava. Hennes handledare har gjort en kometkarriÀr pÄ universitetet och under ett möte pÄ hans arbetsrum inleder de vad som ser ut att vara ett hett sexuellt möte. Det slutar dock inte som det var tÀnkt. Kerstin fÄr helt enkelt nog och sparkar honom i skrevet, vilket givetvis inte Àr sÄ bra för den akademiska karriÀren.
DÀrefter gÄr det bara utför. Hon börjar tappa tidsuppfattningen och hemmavid tycks de knappt kÀnna igen henne. Inte blir det bÀttre av att Karl XII:s retrÀtt börjar ta allt större proportioner i hennes liv. Hon faller, kan man sÀga, och hennes blick pÄ den skadade hjÀltekungen blandas samman med hennes adopterade sons blick. I ett centralt skede i romanen tittas det ocksÄ mycket pÄ kricket. Men det hindrar inte Kerstins fall som bara fortsÀtter och fortsÀtter. Till sist inser hon att hon nog inte lÀngre lever.
Per Johansson utvecklar det berÀttarsÀtt som han gjort till sitt eget efter debuten Göteborg i pÀls och Cancersurfare, för vilken han tilldelades Göteborgs-Postens litteraturpris 2010.
