Dikterna har blivit min stÀndiga följeslagare sen jag insÄg att det finns obearbetade kÀnslor som bidrar till den verklighet jag lever i. NÀr jag började skriva orden och reflektera över dem kom förstÄelsen för vad som hindrar mig frÄn att leva fullt ut i den frihet vi alla har.
Jag önskar att du som lÀsare reflekterar över vÄrt bidrag till alla de historier som utspelar sig bÄde i vÄr nÀrhet och utanför den lilla bubbla vi lever i. Oavsett plats vi befinner oss pÄ finns vÄra kÀnslor med som stÀndiga följeslagare och vÄr resa tillbaka till oss sjÀlva ser olika ut beroende pÄ vem du frÄgar.
Ta dig en stund och reflektera över ordens mening, vad de betyder för dig, kanske fÄr de en ny innebörd för just dig i ögonblicket du lÀser dem. Det Àr som med all konst, det Àr betraktarens ögon som tolkar dess betydelse.
Eventuellt kÀnner du igen dig i nÄgon text du lÀser och skÀnker lite medkÀnsla för din egen historia. Maskrosor vÀxer upp oavsett tidigare förhÄllande och utvecklas till lysande solar som förgyller i naturens trÀdgÄrd. Naturens lagar skiljer sig inte mycket frÄn homo sapiens men en skillnad Àr att vi kan göra medvetna val hur vi vill leva vÄra liv.
Njut, ta en stund i stillhet och andas dig igenom livets tuffa perioder. LĂ„t barnets lekfulla fantasi inta ditt sinne och berika ditt liv.
Kram frÄn Katarina Andersson