I sin introduktion till Inga som vi [None Like Us: Blackness, Belonging, Aesthetic Life, 2018] kritiserar Stephen Best den typ av svart samtida skrivande som grundar sig i vad han kallar »melankolisk historicism«: förestÀllningen att det gÄr att ÄtervÀnda till ett gemensamt traumatiskt förflutet för att skriva fram ett enhetligt kollektiv. Han gör det genom att ta sin utgÄngspunkt i James Baldwins - liksom sin egen - komplicerade relation till sin far.
IstÀllet för att fokusera pÄ en gemenskap grundad i traumat, försöker Stephen Best tÀnka pÄ minoritetsskap och svarthet i termer av oöverförbarhet, negativitet, och en queerad relation till historien och tidigare generationer. Detta erbjuder ett radikalt annorlunda förhÄllningssÀtt till historiskt minne, tillhörighet och kollektiv gemenskap Àn vad vi Àr vana vid.
Den inledande essÀn i Inga som vi presenteras hÀr för första gÄngen pÄ svenska, i översÀttning och med förord av Viola Bao, litteraturkritiker pÄ Dagens Nyheter och doktorand i litteraturvetenskap pÄ Northwestern University i Chicago.
STEPHEN BEST Àr kulturteoretiker och professor i afroamerikansk litteratur pÄ UC Berkeley i Kalifornien. Hans skrivande kretsar bland annat kring afroamerikansk kulturhistoria, slaveriet som historiografiskt problem och lagstiftningens retorik och poetik. Utöver Inga som vi [None Like Us, 2018] Àr han författare till The Fugitive's Properties: Law and the Poetics of Possession.