Educational media has been a contested arena in the creation and communication of the Swedish welfare system â it was an important instrument of modernization. In Neither Fish nor Fowl historians Bengt Sandin and Maija Runcis have a close look on how the educational broadcasting was negotiated between government agencies, public inquiries, political and professional interests.
The state authorities, civil society organizations, educators and journalists had strong opinions about the role of educational broadcast media that reflected a desire to form the future. Educational programmes were also part of a public service system which increasingly emphasized its independence from state control.
But was broadcast education to be a part of public service, a government agency or something else a red herring? This study provides insights into the struggle over the role of educational media and the political communication in the welfare state.
Svensk text: Utbildningsradion etablerades och vÀxte i betydelse under 1900-talet. Snart blev den en viktig arena för budskap som skulle frÀmja framvÀxten av det svenska vÀlfÀrdssystemet. Radio- och tv-media var kraftfulla instrument för moderniseringen av Sverige och olika aktörer fick möjlighet att nÄ ut till en stor publik med sina budskap.
I Neither Fish nor Fowl tittar historikerna Bengt Sandin och Maija Runcis nÀrmare pÄ utbildningsprogrammen, de statliga instanserna, allmÀnhetens inlÀgg, och de politiska och professionella intressena kring UR. Myndigheter, lÀrare, intresseorganisationer och journalister hade en egen önskan om att kunna forma framtiden och alla starka Äsikter om utbildningsprogrammens roll.
Men utbildning i etermedia var en del av public service och en stridsfrÄga blev huruvida utbildningsprogrammen skulle förbli en del av public service som betonas dÄ det gÀllde andra medier, en statlig instans eller nÄgot mittemellan ? Författarna blottlÀgger i sin studie kampen om utbildningsprogrammens roll och den politiska diskussionen i vÀlfÀrdsstaten.