— Greger. Hallå! Kom ett tag.
(Tystnad.)
— Gre — g — er! Hör du inte?
— Ja, ja! Vad vill du?
— Kom hit, latmask, så får du höra. Kan du inte lämna den där tidningen för några minuter?
— Jag håller på och studerar tippraderna, förstår du. Den här gången ska du få se att...
— Nä, snälla du, sluta med det där. Varenda onsdag hör jag: Den här gången ska du få se att... Det kommer ju aldrig nån sån där "gång", kära Greger. Kom, ska jag tala om något för dej.
— Håhå, jaja, just som man har det så skönt...
Greger kom långsamt inklivande, slog sig ner vid bordet och knackade av askan ur pipan mot bordskanten, vilket var strängeligen förbjudet. (Av mej!)
