I den hÀr boken hÀnder konstiga saker. Som att fröken pÄ keramikkursen berÀttar att hon jobbar pÄ en lÄst sjukhusavdelning dÀr det finns patienter som Àr hÀlften djur, hÀlften mÀnniskor. Hon sÀger att det Àr hemligt. Barnen fÄr inte berÀtta för nÄgon. Teresa blir inspirerad och skriver konstiga berÀttelser, men lÀrarna förbjuder henne att lÀsa upp berÀttelserna, för de andra barnen kan ju bli rÀdda.
Livet blir lite lÀttare nÀr Teresa sÀtter upp en förestÀllning pÄ sin gÄrd, tillsammans med barnen som bor pÄ samma gÄrd. DÄ Àr hon glad och kÀnner livet i sig. För livet Àr som alltid bÄde lite hemskt och ganska hÀrligt.
Ărligt, varmt och med en stor dos humor gestaltar Teresa Glad barndomens existentiella sidor; att förhĂ„lla sig till en grupp och till sig sjĂ€lv, att kĂ€nna skam och rĂ€dsla och hamna i kompistrassel. Konstiga boken Ă€r den andra fristĂ„ende boken om Teresa.
