"Den lille Ludvig XIV hade Ànnu inte fyllt fem Är nÀr han iförd en violblÄ drÀkt trÀdde fram inför parlamentet och alla rikets samlade höga herrar i sin första 'lit de justice' i maj 1643. Med hög och klar röst höll han sitt första anförande. Det var kort: 'Mina herrar, jag har kommit för att uttrycka mina varma kÀnslor för er och för att tala till er om mina angelÀgenheter. Min kansler kommer att upplysa er om mina önskemÄl.' DÄ allt var över kunde drottning Anna styra landet som hon ville och med vilka ministrar hon ville. FörvÄningen var dÀrför stor dÄ hon valde Mazarin som sin förste minister. Skulle Frankrike styras av tvÄ utlÀnningar - spanjorskan Anna och italienaren Mazarin?"
âGuds gĂ„vaâ kallades han nĂ€r han var nyfödd 1638; förĂ€ldrarna hade fĂ„tt vĂ€nta pĂ„ barn i 23 Ă„r. Han tog sig sjĂ€lv smeknamnet "Solkungen", passande för en envĂ€ldig monark som gjorde kungadömet till en uppvisning i prakt, skönhet och hovetikett av aldrig tidigare skĂ„dat slag. Ludvig XIV samlade konstnĂ€rer, dramatiker och musiker omkring sig och gjorde Versailles till ett hov som alla Europas monarker försökte efterlikna. Det Stora Seklet kallas hans tid i fransk historia, en tid dĂ„ Sverige och Frankrike var allierade och man började prata franska Ă€ven i det svenska hovet. Ludvig var kung lĂ€ngre Ă€n nĂ„gon annan, i 72 Ă„r. Slutet blev olyckligt. Hovets slöseri och de mĂ„nga krigen undergrĂ€vde ekonomin och bĂ€ddade för franska revolutionen sjuttio Ă„r senare.
NÀr Herman Lindqvist berÀttar om Solkungen och livet i Versailles Àr han pÄ sin favoritplats i historien. Och det mÀrks. Ingen som börjar lÀsa hans berÀttelse om Ludvig XIV kan undgÄ att fascineras av denne kung, som mer Àn andra kommit att förknippas med den absoluta makten.