Zenons bekÀnnelser presenteras som en dagbok, skriven pÄ order av Zenons lÀkare som ett försök att komma djupare in i den psykoanalytiska processen. LÀkaren ska senare ha publicerat dagboken som hÀmnd för att Zenon uteblivit frÄn sina besök.
Vi följer den inbitne nikotinmissbrukaren Zenons invecklade rationaliserande genom livet. Han Àr en mÀstare pÄ att komma pÄ rÀttfÀrdiganden av sitt ofta moraliskt tveksamma beteende. Hans sista cigarett behöver nog trots allt inte bli den sista, och Àven om han försöker övertyga sig sjÀlv om att han Àlskar sin fru sÄ finns det godtagbara ursÀkter till att fortsÀtta en utomÀktenskaplig affÀr.
Efter att Italo Svevos tvÄ tidigare böcker misslyckats publikt och helt ignorerats av kritikerna publicerade han pÄ egen hand Zenons bekÀnnelser [La coscienza di Zeno] 1923. Boken kom att bli Svevos litterÀra genomslag, mycket tack vare vÀnnen James Joyce som fick boken översatt till franska. I dag Àr Svevo en av Italiens mest prominenta författare, och hans Zenons bekÀnnelser har haft stort inflytande pÄ efterkommande generationer av italienska författare.
I översÀttning av à sa Styrman.
ITALO SVEVO [1861-1928] var en italiensk författare och bankman, född i Trieste i dĂ„varande kejsarriket Ăsterrike. Hans far var av tyskjudisk börd och hans mor var italienska. Svevos förstasprĂ„k var den speciella venetianska dialekten som talades i Trieste, men han lĂ€rde sig bĂ„de flytande tyska och italienska, och skrev pĂ„ det senare sprĂ„ket. Svevo skrev totalt tre romaner, och ett flertal noveller och pjĂ€ser. Han nĂ„dde framgĂ„ng sent i livet med sin sista roman Zenons bekĂ€nnelser. Svevo var övertygad om han stĂ„tt modell för James Joyces romanfigur Leopold Bloom.