"Så länge sedan blommans skede rådde
Så länge jag det allra minsta hänger kvar i livet
förblir barnen såsom bundna invid leran
Om en växt är oavhängigt ljus
vad är då mörker"
Fredrik Nybergs, nya bok, Ruiner. Andra häftet (XXIII–XLIV) består liksom den förra, Ruiner. Första häftet (I–XXII), av såväl poesi som prosa. I tre längre berättelser möter vi Richard som gång på gång såväl flyr från, som återinträder in i, det gemensamma, i kollektivet och i samhällsbygget. Berättelsen om Richard är insprängd mellan ett antal diktsviter och enskilda dikter som på olika sätt förhåller sig till det förgängliga, det försvinnande och det ohållbara. De talar om batterier, om Mose, om is och lera och mörknande insjöar, om gifter som sprids och liv som förskingras. Och inte minst om oro och längtan.
Fredrik Nyberg debuterade med En annorlunda praktik 1998. Ruiner. Andra häftet (XXIII–XLIV) är hans tionde bok på Norstedts.
