På en bred och solvarm fönsterhylla, står en vacker rödorange pelargonfröken, och ser ut över den livliga staden.
Där har hon sin perfekta plats, för att hålla utkik över allt som händer där utanför. Det är minsann ett spännande uppdrag, tycker hon, och sträcker belåtet ut sina nya kronblad, i solens varma sken.
Titta där, det är ju mannen i den svarta hatten! Hon undrar varför han alltid har så bråttom. Tur att man är blomma, tänker hon och fnissade.