Att skriva en Pamflett (kritiserande skrift) om Sveriges avreglerade skolsystem var inte nÄgot jag tÀnkt - tvÀrtom. Det gav sig sjÀlvt i takt med den smygande kÀnslan av att bli mer och mer «stÀlld» inför den ström av stÀndigt nya förutsÀttningar och villkor, som successivt tog ifrÄn mig det uppdrag jag trott pÄ.
Det Àr fantastiskt att arbeta som lÀrare. Och det Àr pÄ grund av eleverna jag stannat kvar i yrket, trots statusfall och de stadigt försÀmrade förutsÀttningarna att bedriva undervisning med kvalitet. Skolan har förvandlats till nÄgot helt motsatt de vÀrderingar och förhoppningar jag stÄtt upp för. Jag förstod inte vilken roll jag hade tilldelats som kommunalanstÀlld lÀrare i en historiskt sett helt makalös helomvÀndning vad gÀller synen pÄ skolan och dess betydelse för samhÀllet. Men nu vet jag - och har lÀrt- och dÀrför denna pamflett. Detta Àr ingen kritik mot enskilda skolor eller individer utan handlar om det avreglerade skolsystemets effekter pÄ attityden till undervisningen, lÀrandet och kunskapen i skolan. MÄnga har skrivit om denna omvÀlvande reform, och jag refererar till flera av dessa skoldebattörer och skribenter, för att belysa mina synpunkter ur deras perspektiv. Mitt eget perspektiv Àr utifrÄn mitt yrkesliv som svensk-och ÀmneslÀrare och mina erfarenheter av hur skolans inre arbete lÄngsamt berövades sin förutsÀgbarhet, tid och kvalitet pÄ grund av bland annat ekonomism och marknadstÀnkande. Som svensklÀrare har jag bevittnat omvandlingen frÄn undervisning till - Ja, vad? Ibland har jag kÀnt mig som en clown som gör konster, och det kanske Àr sÄ det ska vara. Mitt syfte Àr att berÀtta om och diskutera vad som skett med skolan, varför det blivit sÄ - och vad man skulle kunna göra Ät det.
