Den 31 juli 1845 skrev Lars Johan Hierta följande till vÀnnen K.A Adlersparre: »Jag har alltid funnit högfÀrden den mest löjliga och stötande av alla mÀnskliga svagheter.» För denna egenskap var den mörka dimridÄ som Hierta stÀndigt stötte pÄ bÄde i polemiken som publicist med Aftonbladet och som ledamot i styrande församlingar, liksom som entreprenör. HögfÀrden som frÀmst hörde den gamla överklassen till. De som alltmer desperat stred mot liberaliseringen av Sverige och dÀr Lars Johan Hierta tillhörde deras frÀmsta antagonister. Han som genom denna livsgÀrning kom att beskrivas som »den moderna humanitetens förnÀmste mÄlsman i vÄrt land» och som mer Àn andra »bidragit till en ökad mildhet i lagar och seder».
Inte minst var detta mÀrkbart nÀr han blev den kraftfullaste motorn för införandet av den moderna tryckfrihetsförordningen. Förvisso beslutades och nedprÀntades denna grundlag redan 1809, men med mÀngder av motstÄnd och hinder pÄ vÀgen kom denna egentligen inte att fullt ut omsÀttas i praktiken förrÀn pÄ 1830-40-talen. Detta dÄ mycket tack vare Lars Johan Hiertas envisa kamp genom sitt Aftonblad, liksom att förhindra alla försök till inskrÀnkningar och motstÄnd i rikets styrande församling. De ultrakonservativa regeringsföretrÀdarnas Äterkommande hÀmndförsök lÀt inte vÀnta pÄ sig.
Men lÄt oss inte fördjupa oss i detta hÀr. MÄnga har skrivit mycket och intressevÀckande om Lars Johan Hierta och hans mÄnga jÀrn i elden. LÄt oss istÀllet lÄta yttrandefrihetens frÀmste försvarare under 1800-talet Med egna ord berÀtta fritt om sin kamp, motgÄngar sÄsom framgÄngar. Denna bok Àr till för alla som Àr intresserade av Sveriges historia, nutid och framtid. För den Àr skriven av mannen som mer Àn andra lade grunden till moderniseringen av landet och den utges i en uppbrottstid snarlik den han sjÀlv levde i.
