"Efter nÄgra minuter kommer ett par poliser i overaller gÄende mot bilen. Jag öppnar dörren och gÄr dem till mötes. En av dem frÄgar efter ytterligare kÀnnetecken pÄ Anders, födelsemÀrken och sÄnt, och jag berÀttar. DÄ sÀger den ena polisen lugnt: 'Det Àr med största sannolikhet Anders som Àr död.'"
Anders mördas pÄ nyÄrsnatten som skiljer Ären 1994 och 1995. För hans mamma Lillian, som börjar det nya Äret utan sin Àlskade son, blir tiden som följer en stÀndig kamp för överlevnad. Med hjÀlp av kristerapi vÀnner och familj som osjÀlviskt alltid fanns dÀr för henne, finner hon sÀtt att hantera sin sorg och saknad, och en ny vardag utan Anders. I denna bok beskriver hon de första tio Ären efter mordet, frÄn nyÄrsafton 1994 till samma dag Är 2004. Det Àr en berÀttelse om sorg, ilska och saknad, men ocksÄ om tacksamhet, kÀrlek och att vÄga minnas.
Lillian Gustafsson Àr en svensk författare som i sin hyllade bok "Ringar pÄ vattnet" beskriver de sorgehantering hon gick igenom efter mordet pÄ hennes son.
