HÀr Àr vi alla, levande och döda. HÀr stÄr vi i vÄra mamelucker och trÀningsoveraller. Vi Àr gamla och unga, sjuka och friska, döda och levande. Farfar, som Àr död, sitter och pratar med pappa, som Àr levande. Herr Snuffles IV leker med sina spektrala föregÄngare, herrar, Snuffles I-III. Farmor och pappas famor, bÄda döda, sitter och viskar och fnissar i ett hörn.De levande samsas med de döda i Otto Donners berÀttelser. Ibland gÄr det bra, andra gÄnger Àr det svÄrare. Vita Tanten i matbutikens mjölkhylla Àr inte lÀtt att tas med. Och Blinda Beda med sina beniga klofingrar Àr direkt livsfarlig. Men prÀsten som hÀnger som tavla i vardagsrummet Àr harmlös, trots att han inte gillar möblemanget. Otto Donner blandar genuin kuslighet med humoristiska iakttagelser. HÀr kan man aldrig veta vad som vÀntar en pÄ nÀsta sida.