Utgångspunkten i Thomas Brownes Gravurnor var ett fynd av en samling urnor i hans grannskap Norwich. Browne låter urnorna leda honom på ett strövtåg genom begravningsseder i olika tider och kulturer, men framför allt är det en meditation över tidens gång och mänsklighetens skröplighet. » Vår ingrodda vana vid att leva gör oss oskickade att dö.«, skriver Browne. Kanske kan hans essä göra oss lite mer skickade.
Browne har haft stort inflytande på såväl det engelska språket som på en rad författare, bl.a. W.G Seblad, Virginia Woolf och Jorge Luis Borges. Gravurnor publiceras nu för första gången på svenska, i översättning av Arne Melberg.